Posts Tagged: SRA

Revisorer är roliga


Det sägs att en av Steve Jobs största talanger var det “reality distortion field” han omgavs av. Detta låter som något negativt men om man läser Walter Isaacsons biografi om Jobs (eller som jag, kortversionen i Harvard Business Review) framgår det att de som utsatts för detta “fält” oftast tycks ha sett det som en positiv egenskap. Och det är bra. För många ledande revisorer omges även de av ett “reality distortion field”. Exempel på detta hämtar jag från två olika anföranden av två av branschens ledande företrädare som jag hade förmånen att lyssna till igår kväll. I dessa anföranden nämnde den ena Big 6. Den andra nämnde Big 7. Båda gjorde det i sammanhang där jag hade förväntat mig att de istället skulle sagt Big 4. Detta är inget mindre än fantastiskt eftersom mycket av den kritik som riktats mot branschen har handlat just om koncentration, bristande konkurrens och “problemet” Big 4. Men det problemet är alltså löst nu. Revisorer är roliga.

Som forskare förbehåller jag mig – och har alltid förbehållit mig – rätten att vara kritisk mot branschen. Föregående exempel kan ses som en sådan kritik. Men precis som det positiva med Steve Jobs “reality distortion field” inte var att få folk att se saker på ett nytt (hans) sätt utan att också få dem att tro på att det som de tidigare trott var omöjligt faktiskt är möjligt tror jag det ligger något djupare bakom talet om Big 6/7. Genom att bjuda in nummer fem, sex och sju ger Big 4 dem en plats vid bordet vilket i sin tur inte bara ger dessa byråer en möjlighet att växa in i Big 6/7 rollen utan även skapar en förväntan om att de ska leva upp till den rollen. Det är positivt.

Sedan 2008 har jag varit exekutiv ledamot för Revisionsakademin. Innan det var jag Revisionsakademins stipendiat från år 2003. Efter nio år med Revisionsakademin är det emellertid nu dags för mig att tacka och lämna stafettpinnen vidare till min (ännu inte utsedda) efterträdare.1 Med tanke på detta och allt som Revisionsakademin gjort för den svenska revisionsforskningen (och mig personligen) känns det därför också rätt att här fokusera på det positiva. Och den kanske mest positiva observationen jag gjort under åren med Revisionsakademin, ibland med förvåning men alltid med glädje, är hur revisorer, speciellt i ledande positioner, engagerar sig i och bekymrar sig för frågor som det växande revisions- och granskningssamhället, hur ökade krav på ansvarighet tränger ut ansvarsfullhet, osv.

Det känns bra att beslutet att lämna min post som exekutiv ledamot är fattat och att det nu är offentligt. Samtidigt kommer jag förstås sakna Revisionsakademin och, framförallt, dess två årliga möten. Jag har lärt mig otroligt mycket under de här åren inte bara om revision och redovisning utan även om hur de slipade damer och herrar som utgör akademins ledamöter (vilka inte alla är revisorer) navigerar bakom och framför kulisserna för att få saker gjorda. Jag kommer att sakna de människor jag lärt känna i revisionsakademin, vilka jag nu sannolikt inte kommer träffa lika ofta. För revisorer är roliga.

Att revisorer är roliga visste jag visserligen redan från min karriär som revisorsassistent i fotbollslaget Andersen Donkies. Det skulle nämligen varit lätt att tjäna pengar på Donkies om det gått att spela på ett Arthur Andersen-Europamästerskap i fotboll. Donkies morgonmatcher höll alltid Berlinklass! Därefter sjönk emellertid kvaliteten i takt med den ofrånkomliga tillnyktring som följer av att springa fram och tillbaka efter en boll. Nu var jag visserligen målvakt. Men i princip.

En annan princip – och den här försöker jag leva efter – är att hålla mitt ord. Det här blogginlägget är emellertid tyvärr ett avsteg från den principen. En av akademins ledamöter frågade nämligen mig gång på gång efter gårdagens möte vad han skulle blogga om i morgon. Jag hade inget bra svar på det så istället svarade jag att jag visserligen inte skulle blogga i morgon men att jag visste vad jag skulle blogga om – om jag skulle blogga. Och nu har jag skrivit ett blogginlägg. Hm. Kanske var dock – nu när jag tänker på det – hans syfte med bloggpratandet inte så mycket att få uppslag till vad han skulle skriva om utan ett sätt att få mig att ta upp bloggandet igen. Således kanske jag inte bör känna mig skyldig till ett principbrott utan istället som ett offer för hans “reality distortion field”. Vem vet. Revisorer är roliga.


  1. 1. Anledningen till att jag slutar är att jag har allt för många projekt som konkurrerar om min uppmärksamhet. Det gör att jag anser att jag inte längre har den tid och energi som krävs för att på ett konstruktivt sätt driva Revisionsakademins frågor framåt och ta de nya initiativ som krävs för att Revisionsakademin fortsatt ska spela den ledande roll akademin har när det gäller att verka för kunskapsförsörjning och kunskapsutveckling inom revision, redovisning och sammanhörande områden.  ↩
Share & Comment

Redovisningsforskning.se


Svenska Revisionsakademins uppdrag har jag utvecklat en webbplats som är tänkt att tjäna som ett arkiv över svensk redovisningsforskning. Idéen föddes efter en fråga jag fick om inte Revisionsakademin (SRA) skulle kunna tänka sig att skapa en – förvisso mer blygsam – variant av SSRN.com för svensk redovisningsforskning. (SSRN – Social Science Research Network – är en webbplats där forskare kan dela med sig av pågående forskning i form av “färdiga” men ännu ej publicerade working papers.) Jag lade fram den här idéen för akademins ledamöter och de ställde sig positiva till förslaget. Med tanke på att kostnaderna är relativt obetydliga för ett projekt där merparten av arbetet görs av användarna och att eventuella risker för akademin är svåra att föreställa sig var det kanske inte ett så svårt beslut att ta. Resultatet blev Redovisningsforskning.se – en satsning jag tycker man bör se som ett hobbyprojekt för SRA.

Efter att ha byggt webbplatsen och bett omkring 10 personer att testa den blev det dock tydligt att intresset för en sådan här webbplats var svalt. Ingen av de jag bett testa webbplatsen tog sig nämligen tid till att verkligen göra det! Vad göra? Ett enkelt alternativ hade varit att lägga ner (…innan vi egentligen startat!). Det var också min spontana tanke. Varför underhålla en webbplats som ingen besöker? Sedan tänkte jag lite mer. Det slog mig då att redovisningsforskning.se skulle kunna bli något mer än bara en plats där forskare anslår sina working papers. Kanske leder ett utökat utbud av information på webbplatsen till ett större intresse för sidan. Det var dock inte det som fick mig att slå ifrån mig tanken på att lägga ner projektet. Det som fick mig att göra det var istället insikten att jag redan idag gör ett antal saker som jag lika gärna skulle kunna aggregera på en webbplats som redovisningsforskning.se.

För det första går jag löpande igenom ett stort antal redovisningsforskningstidskrifter i jakt på intressanta artiklar. Att komplettera den lista med rss-feeds som jag redan nu skannar i Google Reader kommer knappast ta mycket mer än någon minuts ytterligare tid i anspråk. Att sedan på redovisningsforskning.se anslå de artiklar som skrivits av svenska forskare är inte heller det ett betungande arbete. Med bookmarklets i webbläsaren som Press This är steget från Google Reader till redovisningsforskning.se inte längre än ett par knappklick.

En annan sak jag gör löpande är att jag skummar alla de inbjudningar till konferenser som i tid och otid landar i min epostinkorg. Att lägga in informationen om dessa konferenser i Google Calendar är inte heller det något som tar speciellt lång tid. Med hjälp av ett annat wordpress plugin, wpng-calendar, uppdaterar Google Calendar sedan redovisningsforskning.se autmatiskt. Piece of cake.

Slutligen ansvarar jag för att annonsera nyheter (vissa bör tilläggas) som berör svenska redovisningsforskare på Revisionsakademins webbplats. Att sprida information om det som händer i redovisningsforskningssverige via redovisningsforskning.se ser jag som ett sätt för mig att hålla mig uppdaterad på vad som pågår.

Sammantaget gav detta mig insikten att redovisningsforskning.se med minimal arbetsinsats skulle kunna bli en webbplats som täcker avsevärt mer än bara pågående forskning i form av working papers. Dessutom skulle den kunna bli relevant även om ingen forskare (mer än jag) väljer att publicera sig här. Och bäst av allt; om så sidan inte läses av någon annan än jag själv så är den fortfarande relevant – för mig!

Besök gärna redovisningsforskning.se för att se om den kan vara värd att bokmärka även för dig.
Share & Comment

Revisionsakademins uppsatsstipendium


Svenska Revisionsakademin (SRA) beslutade för en tid sedan att tillsammans med FAR SRS ge ut ett uppsatsstipendium till bästa uppsats på avancerad nivå. Stipendiet är på 50.000 kr, vilket förhoppningsvis borde locka ett visst intresse. Syftet med stipendiet är dock inte att väcka intresse för SRA, även om det förstås kan vara en positiv bieffekt. Syftet är att öka intresset för redovisnings- och revisionsforskning samt att höja kvaliteten på de uppsatser som skrivs inom detta område.

Genom att ge ut ett uppsatsstipendium är förhoppningen att fler väljer att skriva uppsats inom detta område. Redan idag skriver många uppsats inom detta ämne men, om man får vara lite cynisk, de flesta som gör det gör så troligen för att positionera sig inför ett framtida jobb inom revisionsbranschen. Det är inget fel i det. Det skulle emellertid kunna vara så att denna drivkraft gör att intresset för att skriva uppsats om externredovisning eller revision är empiriskt drivet, dvs. att frågeställningar söks som antingen antas kunna intressera en framtida arbetsgivare eller ger studenten en kunskap inom ett ämne som kan vara användbart i det framtida yrkesutövandet. Återigen – det är inget fel i det. En möjlig risk är emellertid att detta fokus gör att de mer teoretiskt intressanta frågorna hamnar i skymundan och att detta leder till mindre intressant forskning. För att skriva en master- eller magisteruppsats är att forska. Enda skillnaden mot “riktig” forskning handlar om studentens/forskarens erfarenhet. Om det här som jag beskriver verkligen är ett problem vet jag inte. Kanske borde jag det men utan en kontrollgrupp är det svårt att säga något bestämt. Min förhoppning är emellertid att det här uppsatsstipendiet leder till två saker: 1) Studenter som är mer teoretiskt intresserade får upp ögonen för att redovisning och revision kan vara ett intressant ämne att skriva om; samt att 2) de studenter som även utan ett stipendium skulle skriva sin uppsats inom detta ämne förstår att det krävs en intressant teoretisk fråga för att skriva en riktigt bra uppsats (och ha en chans att vinna stipendiet).

Continue reading Revisionsakademins uppsatsstipendium →

Share & Comment

Exekutiv ledamot av Svenska Revisionsakademin


Så, jag har fått ett nytt uppdrag. Jag har blivit ombedd (och accepterat) att agera som exekutiv ledamot för Svenska Revisionsakademin (SRA). Vad innebär det? Till att börja med bör jag klargöra att jag inte är en full medlem av Revisionsakademin. Jag har således inte rösträtt vid akademins två årliga möten. Min roll kan istället beskrivas som akademins Vaktmästare och VD. Jag kommer att ansvara för SRA:s administration, dvs. dess hemsidor [revisionsakademin.se, nordicaccounting.org], redovisning m.m.; vara aktiv i dess marknadsföring, här spelar hemsidan återigen en viktig roll; samt bevaka pågående forskning inom området revision och redovisning för akademins räkning.

Det här är något jag verkligen ser fram emot då (svensk) revisionsforskning och -utbildning är något som ligger mig varmt om hjärtat. Härnäst på programmet står den tredje nationella redovisningkonferensen i Örebro. Konferensen, som tidigare hållits i Uppsala (2004) och Linköping (2006) är initierad av Svenska Revisionsakademin. Flera av akademins ledamöter är också engagerade som talare. Fler spännande saker väntar, bl a ett uppsatsstipendium vilket jag hoppas få anledning att återkomma till längre fram. Continue reading Exekutiv ledamot av Svenska Revisionsakademin →

Share & Comment