Semester. Har lÀst en bok om parallella universum. UnderhÄllande och vÀlskriven. Den lyckas nÀmligen med bedriften att fÄ mig att kÀnna att jag förstÄr samtidigt som jag Àr akut medveten om att jag inte förstÄr nÄgonting, i alla fall inte i form av bevis och sÄ vidare. Med det sagt gÄr det förstÄs att kritisera bÄde filosofi och vetenskapligheter i den hÀr typen av böcker. Men varför det? PopulÀrvetenskap Àr ju som bÀst nÀr man lÀser den som skönlitteratur. Semester.