Today, this happened.
(Yes, at 42 I made my first ever Rhubarb pie.)
Share & Comment
Back in Sweden again where it is finally spring. For real: No snow, green leaves on the trees. At least, that is what it looks like through the window I am trapped behind, with a backlog of work, which I was not able to get through while travelling.
“Now Pink Floydâs instantly recognisable artwork, spectacular stagecraft and pioneering advances in sound design will be showcased in âTheir Mortal Remainsâ, opening today at Londonâs Victoria and Albert museum. The exhibition is a heavenly ride through all they touched, all they saw, all their life was. For fans uncomfortably numbed by museums, on Friday Mr Waters will release his first rock album in 25 years, ahead of a North American tour. The time is gone, but the song isnât overâand theyâve something more to say.“
Beginning: Brunnsviken 8:30 in the morning (picture).
Middle: Final seminar with the master thesis students.
End: Pizza and Retsina in Rosendal followed by coffee and Laphroaig in KĂ„bo.
A good day.
Serious writerâs block has turned into professional procrastination. At least I am getting (other) things done now. Monday deadline. There is still hope.
“Itâs not such a good idea to cause suffering to real entities in the service of fictional stories” (Yuval Noah Harari).
En fotnot till debatten om Riksrevisionen
I dag fÄr Riksrevisionen nya Riksrevisorer. De tidigare Riksrevisorerna valde alla att lÀmna sina uppdrag (de kan inte bli avsatta) till följd av (eller Ätminstone i nÀra anslutning till) publiceringen av en serie artiklar i Dagens Nyheter i vilka pÄstÄdda missförhÄllanden pÄ myndigheten avslöjades.
För en revisionsforskare var den debatt som följde pÄ dessa hÀndelser intressant. För nÀstan alla problem som DN avslöjade handlade om att en Riksrevisor, pÄ varierande vis, Äsidosatt sitt oberoende samtidigt som mÄnga röster i den debatt som följde argumenterade för att göra Riksrevisionen mindre oberoende genom att stÀlla den under olika former av insyn, tillsyn eller översyn. Men om lösningen Àr att göra Riksrevisionen mindre oberoende, vad var dÄ problemet till att börja med?
Jag har hÄllit mig utanför den hÀr debatten. En liten fotnot till debatten om Riksrevisionen har jag dock tillÄtit mig. Min kommentar till debatten beskrivs bÀst som en fotnot eftersom den inte berör sakfrÄgan (behöver Riksrevisionen reformeras, osv.) utan snarare tar sig uttryck i ett empiriskt bidrag till frÄgan om vilken granskningsstil som ger bÀst resultat.
I en artikel i Statsvetenskaplig tidskrift beskriver jag hur det ur svaren till en enkÀt, som jag distribuerat till personer som arbetat i en organisation som blivit föremÄl för Riksrevisionens effektivitetsgranskning, gÄr att utlÀsa att en revision som upplevs mer konsultliknande Àn ansvarsutkrÀvande ocksÄ Àr den typ av revision som, av de som granskas, upplevs leda till att mer förÀndringar görs som resultat av revisionen i de granskade organisationerna. Resultaten (liksom föregÄende mening) Àr förvisso inte de tydligaste eller starkaste men de Àr Ätminstone statistiskt signifikanta. Dessutom upplever Ätminstone jag dem som intuitivt rimliga (men för den sakens skull inte nödvÀndiga eller oundvikliga).
Vad har dĂ„ det hĂ€r med debatten om Riksrevisionen att göra? En hel del, skulle jag vilja pĂ„stĂ„. För om vi vill ha en Riksrevision, vars granskningar faktiskt leder till förbĂ€ttringar, tycks mina resultat föreslĂ„ att vi Ă„tminstone bör diskutera möjligheten att oberoendet inte Ă€r heligt. (Detta Ă€r nĂ„got som Riksdagen faktiskt redan inte bara diskuterat utan Ă€ven agerat i linje med genom den reform av Riksrevisionen som genomfördes 2010.) Det finns dock mĂ„nga dimensioner att ta hĂ€nsyn till. (Men de kan vi bara tala om efter att vi har slaktat den heliga kon.) En Ă€r vilken typ av oberoende vi talar om. Att agera som konsult Ă€r att förlora en del av sitt oberoende mot âklientenâ. Att bli stĂ€lld under ytterligare parlamentarisk tillsyn Ă€r en helt annan förlust av oberoende, en förlust som jag inte tror skulle gagna nĂ„gon. Det skulle riskera alla möjligheter till legitimt ansvarsutkrĂ€vande.
Om vi vill att Riksrevisionens granskningar ska kunna leda till att de granskade organisationer gör förÀndringar med utgÄngspunkt i Riksrevisionens granskning, sÄ bör oberoendet gentemot regering, riksdag och andra aktörer med ett potentiellt intresse i resultatet av granskningarna bejakas. Det Àr min starka övertygelse. Men det Àr inte samma sak som att inte ge Riksrevisionen utrymme att Àven bejaka sin rÄdgivande roll. För det tycks vara i rollen av rÄdgivare som Riksrevisionen gör störst nytta. Den hÀr kopplingen mellan granskningsstil, tendens till att göra Àndringar till följd av Riksrevisionens granskning och Riksrevisionens oberoende Àr dock inte en tes jag driver, eller ens ett centralt argument i artikeln. IstÀllet diskuterar jag det, i en fotnot.1
1. Carrington, T. (2017). “Consulting or Holding to Account? Riksrevisionen as an Agent of Change in Swedish Public Administration” Statsvetenskaplig tidskrift, Ă rgĂ„ng 119, nummer 1, sidan 107.
I do not talk much on the phone. One of the reasons for this is that I do not pick up if I donât recognise the number, or rather, if the person is not in my address book and I am greeted with a name instead of a number. I am bad at remembering numbers. Did I mention that I teach and do research in accounting?
However, there is, at least, one exception to this policy of mine and that is when the office phone rings. (Technically it is a cell phone but it never leaves my room at work.) Around the third signal or so, a mutinous voice in my head reminds me that it, kind of, is my job to answer that phone. So, I answer. And then I sometimesâas I was yesterdayâam presented with the second reason for not answering: I am really bad at saying no on the phone. I have no problem saying no to sales people or telemarketers (whom I try to avoid at all costs to begin with = reason 1) but when someone genuinely ask something of me, and has a reason for doing so that at least sound legitimate, then I say yes. And that is why I now am going to Lund in November. For a 15-minute talk. Iâm sure itâs going to be great. But still. I need a new policy.
A suggestion: Why doesn’t someone with moderate programming skills set aside an afternoon and invent hyperlinks between sentences in (e-)books. That cannot be a hard problem to solve. The address could, for instance, be the ISBN number plus the (parts of the) sentence being referenced. If there is copyright issues, the person following the link could be asked if they want to buy the book.
Anyone?
The vanished grandeur of accounting
âIn the wake of decades of financial scandalâmuch of it linked to creative accounting, or to no accounting allâthe Dutch tradition of accounting art suggests it might be us, not the Dutch, who have misjudged accountingâs importance in the world. Accounting in the modern sense was still a new idea in the 1500s, one with a weight that carried beyond the business world. A proper accounting invoked the idea of debts paid, the obligation of nightly personal reckonings, and even calling to account the wealthy and powerful through auditsâ.
[…]
âDouble-entry accounting made it possible to calculate profit and capital and for managers, investors, and authorities to verify books. But at the time, it also had a moral implication. Keeping oneâs books balanced wasnât simply a matter of law, but an imitation of God, who kept moral accounts of humanity and tallied them in the Books of Life and Death. It was a financial technique whose power lay beyond the accountants, and beyond even the wealthy people who employed themâ.
(Jacob Soll, writing for the Boston Globe.)
MacKenzie on algorithms and the moral order(ing) of markets
Interesting seminar today at the SSE with Donald MacKenzie on âHow Algorithms Interact: Goffmanâs âInteraction Orderâ in Automated Tradingâ. At the seminar he demonstrated how buy and sell orders entered into an order book on a capital market queue, likeâbut not exactly similar toâhow humans queue while, for instance, waiting for the bus. This is interesting, because, there is a moral order to a queue. In most countries the first-in-first-out (first in line, first to enter the bus) principle rules, regardless of gender, race or economic status. The queueing rule in the matching algorithm on a capital market similarly impose a moral order. And like the social rules of queueing may differ between countries, so the queuing rules may differ between markets.
37
“Weâve found four more retractions for an erstwhile accounting professor, bringing his total to 37.
The latest retractions follow a 2014 investigation into the work of James H. Hunton by his former employer, Bentley University in Massachusetts, which found him guilty of misconduct, resulting in more than two dozen retractions. Hereâs the list of retractions released by the American Accounting Association“ (Retraction Watch, May 12th, 2016).
The Chicago Statement
ââIt is not the proper role of the university to attempt to shield individuals from ideas and opinions they find unwelcome, disagreeable, or even deeply offensive,â it states. âConcerns about civility and mutual respect can never be used as justification for closing off discussion of ideas, however offensive or disagreeable.â The responsibility of a university, it concludes, is not only to promote âfearless freedom of debateâ, but also to protect it.â Source: The Economist
bokföring (NE)
bokföring, en kronologisk och systematisk redovisning av ekonomiska förhÄllanden med angivelse av tid och belopp för varje transaktion
…
Litteraturanvisning
G. Brown & K. Johnston, Paciolo on Accounting (1963);
J. Thomasson m.fl., Den nya affÀrsredovisningen (18:e upplagan 2010).
Nationalencyklopedin, bokföring.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lÄng/bokföring
(hÀmtad 2015-12-21)
Boklansering 16/9: Omdiskuterad obligatorisk #IFRS, internationell standard för #redovisning i börsnoterade #företag http://t.co/0dPQKFBLbC
— SthlmBusinessSchool (@SBS_Sthlm_Uni) September 3, 2015
Den 16 september lanserar vi och Studentlitteratur boken IFRS – Dilemman och utmaningar pĂ„ Stockholms universitet. LĂ€s mer om eventet och anmĂ€l dig hĂ€r.
IFRS – Dilemman och utmaningar
International Financial Reporting Standards (IFRS) fyller 10 Ă„r i Sverige 2015. Detta uppmĂ€rksammar jag och mina sex medförfattare[1] i boken IFRS – Dilemman och utmaningar. Boken rapporterar resultaten frĂ„n olika forskningsprojekt som alla genomförts under det gemensamma paraply som utgörs av ett forskningsprojekt (P2009-0419:1) finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser. Som namnet pĂ„ boken antyder ligger fokus pĂ„ de dilemman och utmaningar, som fortfarande ett decennium senare, kvarstĂ„r med den nya standarden. PĂ„ Studentlitteraturs webbplats presenteras boken sĂ„ hĂ€r:
I Sverige har införandet av obligatorisk IFRS för noterade företag varit omdiskuterat. I boken IFRS â Dilemman och utmaningar diskuteras skĂ€len till detta, med anvĂ€ndning av sĂ„vĂ€l författarnas egen som andras forskning. En aspekt av IFRS Ă€r att det Ă€r principbaserat och krĂ€ver bedömningar vid upprĂ€ttande av finansiella rapporter. Detta kan leda till brist pĂ„ harmonisering och skapa svĂ„righeter för exempelvis revisorer. Ă andra sidan skulle det sannolikt vara svĂ„rt att införa strikta redovisningsregler globalt. En annan aspekt av IFRS Ă€r att det baseras pĂ„ en syn pĂ„ Ă€gande och företagsstyrning som skiljer sig frĂ„n den som utgör grunden för svenskt nĂ€ringsliv. Detta avspeglar sig exempelvis i anvĂ€ndning av verkligt vĂ€rde inom IFRS, och i den traditionellt svaga tillsynen i Sverige.
Boken Àr av intresse för alla de som i praktiken pÄverkats av införandet av IFRS i Sverige (revisorer, redovisare och anvÀndare av redovisning), samt för studenter och forskare med intresse för svensk externredovisning.
- Bino CatasĂșs, Gunilla Eklöv Alander och Gustav Johed frĂ„n Stockholms universitet; Pernilla Lundqvist frĂ„n KPMG; samt Jan Marton och Emmeli Runesson frĂ„n Göteborgs universitet.  â©
KĂ€lla: âŠoch igĂ„r sĂ„g jag en film om tidsresor. Jag hĂ€ngde inte med alls. (Det var trots allt efter midnatt nĂ€r jag sĂ„g filmen.) Det var sĂ„ illa att jag i efterhand var tvungen att studera diagram osv för att förstĂ„ det jag just hade sett. Tidsmaskiner och parallella universum har i alla fall lĂ€rt mig en sak. Jag ska inte bli fysiker nĂ€r jag blir stor.
Semester. Har lÀst en bok om parallella universum. UnderhÄllande och vÀlskriven. Den lyckas nÀmligen med bedriften att fÄ mig att kÀnna att jag förstÄr samtidigt som jag Àr akut medveten om att jag inte förstÄr nÄgonting, i alla fall inte i form av bevis och sÄ vidare. Med det sagt gÄr det förstÄs att kritisera bÄde filosofi och vetenskapligheter i den hÀr typen av böcker. Men varför det? PopulÀrvetenskap Àr ju som bÀst nÀr man lÀser den som skönlitteratur. Semester.
Andra upplagan
Under vÄren 2014 hade jag förmÄnen att fÄ spendera en termin pÄ Stanford (SCANCOR). Det finns mycket positivt att sÀga om den upplevelsen men hÀr nöjer jag mig med att konstatera att vara bortrest, med nio timmars tidsskillnad, i sex hela mÄnader, Àr ett ganska bra tillfÀlle att fÄ saker gjorda. En av de saker jag fick gjord i Kalifornien var att uppdatera Revision. SÄ efter uppdatering, omskrivningar och författande av ny text under vÄren, förlagets dÀrpÄ följande arbete med boken samt tryckning under hösten finns nu boken i handeln. Faktum Àr att boken har varit ute Ànda sedan den 11 november men under senhösten var jag sÄ upptagen med arbete att jag faktiskt inte, förrÀn nu (en god bit in i januari 2015), kÀnde till att den kommit frÄn pressarna.
Det var hur som helst hög tid för en uppdatering av Revision. Första upplagan kom ut redan 2010 och mycket har hÀnt pÄ revisionsomrÄdet sedan dess. Faktum Àr att boken var inaktuell redan nÀr den kom ut. Förvisso Àr det hÀr nÄgot som alla lÀroböcker, som behandlar omrÄden dÀr lagar, regler och praxis utvecklas löpande brottas med men i den hÀr bokens fall var detta speciellt iögonfallande eftersom boken skrevs efter beslutet att göra ISA till god revisionssed men innan ISA hade översatts till svenska. Det hÀr betydde att alla referenser till gÀllande standard var tvungna att göras till ISA, för det var den standarden som skulle gÀlla nÀr boken kom ut, men alla citat behövde antingen översÀttas frÄn den engelska ISA eller hÀmtas frÄn RS, revisionsstandard i Sverige.
Den hĂ€r sortens brist pĂ„ aktualitet Ă€r dock, enligt min mening, inte speciellt problematisk för en grundlĂ€ggande lĂ€robok. Vad revision “Ă€r” och hur det praktiseras pĂ„verkas förstĂ„s av lagar och standarder men förĂ€ndringar kommer vanligen gradvis och sĂ„vĂ€l vĂ„r förstĂ„else av begrepp (som revision) samt dess tillĂ€mpning tenderar att vara hyfsat stabila, ofta pĂ„ en tidsskala av decennier. Med det sagt, ju djupare man kommer i sina studier av ett Ă€mne, desto viktigare blir de skillnader som kommer med nya regler och standarder. Enligt min mening led den första upplagan inte allt för mycket av att inte kunna citera ISA pĂ„ svenska. För var Ă„r som gick blev den hĂ€r avvikelsen dock allt mer iögonfallande. Det var dags för en uppdatering.
Det jag har gjort i andra upplagan av Revision Àr dÀrför att uppdatera referenser och citat till regler och standarder. Citaten Àr nu Àntligen direkt frÄn ISA, pÄ svenska. Jag har ocksÄ gÄtt igenom och uppdaterat de avsnitt som jag ansÄg fungerade mindre bra. De förÀndringar jag gjort motiverat av detta Àr dock ganska fÄ och inte speciellt omfattande. I huvudsak rör det sig om enskilda formuleringar hÀr och dÀr som var otydliga men det finns ocksÄ nÄgra exempel dÀr jag skrivit om ett eller flera stycken för att tydligare fÄ fram det budskap jag önskar förmedla. Utöver dessa uppdateringar har jag skrivit till ett helt nytt kapitel. Kapitel 4 gÄr nu under rubriken Internationell revisionsstandard.
Anledningen till att jag inte hade ett eget kapitel om revisionsstandard redan i första upplagan var dels att boken kan ses som en genomgÄng och kommentar till standarderna (hur kan man skriva en lÀrobok om revision som inte överensstÀmmer med aktuella standarder!) och dels att boken handlar om mer Àn bara revision sÄ som det Àr föreskrivet i standarderna. Revision Àr ett brett begrepp och Àven om fokus i den hÀr boken utan tvekan ligger pÄ den finansiella revision av företag med spritt Àgande vill jag inte att boken bara ska vara intressant för de som Àr intresserade av denna typ av revision. Det finns all möjlig sorts revision, en del som kallas revision men som i det mesta inte liknar finansiell revision, och annan granskning som Àr ganska lik den finansiella revisionen men som kallas för nÄgot annat. Att ytterligare lyfta fram och fokusera pÄ IAASB:s standarder bedömde jag dÄ som ett steg för lÄngt i riktning mot en snÀv definition av revision. Sedan första upplagan kom ut 2010 har jag tÀnkt om.
För de som Ă€r intresserade av den finansiella revisionen av (frĂ€mst) privata vinstdrivande företag, vilket jag förmodar Ă€r majoriteten av bokens lĂ€sare, Ă€r ett kapitel som förklarar ISA:s struktur och pĂ„ ett övergripande plan presenterar och, sĂ„ att sĂ€ga, ger en karta över regelverket ett viktigt tillskott till boken. Det Ă€r i alla fall min förhoppning. Men Ă€ven för mĂ„nga av de lĂ€sare som inte Ă€r intresserade av, t ex, revision av aktiebolag tror jag att det nya kapitel 4 kan vara anvĂ€ndbart. Ett viktigt skĂ€l till detta Ă€r att Ă€ven de internationella standarderna för offentlig revision (ISSAI) direkt bygger pĂ„ ISA. Detta tĂ€cker in en stor del av den form av revision som den hĂ€r boken behandlar. Ăvriga former av revision diskuteras (och det gjorde de redan i första upplagan) men behandlas inte nĂ€rmare i boken. Effektivitetsrevision och de mĂ„nga varianter av tillsyn som, t ex, statliga myndigheter utför inom sina behörighetsomrĂ„den, Ă€r sĂ„ledes fenomen och aktiviteter som visserligen faller inom den typ av breda och inkluderande definition av revision som anammas i den hĂ€r boken men som förmodligen krĂ€ver en egen bok för att göra dem rĂ€tta.
Likt den första upplagan kommer Àven den andra upplagan att ganska snart innehÄlla saker som Àr inaktuella, om den inte redan gör det. Som diskuterats ovan spelar det i de allra flesta fall mindre eller ingen roll för boken, givet dess syfte. Nyheter kan dock inte ignoreras och det Àr en av de viktigaste anledningarna till att webbplatsen www.revisionsboken.se finns. För hÀr kan nyheter uppdateras i realtid. De, oftast veckovisa, nyhetsuppdateringarna kommer sÄledes att fortsÀtta. Det Àr Àven min avsikt att hÀr, i större utstrÀckning Àn tidigare, försöka publicera lite lÀngre uppdateringsartiklar om nyheter som skulle pÄverkat boken om den kunat uppdateras i realtid. Ett exempel pÄ ett Àmne som med stor sannolikhet blir föremÄl för en sÄdan artikel Àr den nya revisionsberÀttelsen som trÀder i kraft 2016.
Jag hoppas att du kommer att gilla den nya upplagan av Revision. Besök gĂ€rna www.revisionsboken.se regelbundet för det senaste om revision och â i förekommande fall â hur det pĂ„verkar boken.
[ Den hÀr artikeln publicerades ursprungligen 2015-01-13 pÄ boken Revisions webbplats. ]