Semester. Har lÀst en bok om parallella universum. UnderhÄllande och vÀlskriven. Den lyckas nÀmligen med bedriften att fÄ mig att kÀnna att jag förstÄr samtidigt som jag Àr akut medveten om att jag inte förstÄr nÄgonting, i alla fall inte i form av bevis och sÄ vidare. Med det sagt gÄr det förstÄs att kritisera bÄde filosofi och vetenskapligheter i den hÀr typen av böcker. Men varför det? PopulÀrvetenskap Àr ju som bÀst nÀr man lÀser den som skönlitteratur. Semester.
/ in Swedish
Andra upplagan
Under vÄren 2014 hade jag förmÄnen att fÄ spendera en termin pÄ Stanford (SCANCOR). Det finns mycket positivt att sÀga om den upplevelsen men hÀr nöjer jag mig med att konstatera att vara bortrest, med nio timmars tidsskillnad, i sex hela mÄnader, Àr ett ganska bra tillfÀlle att fÄ saker gjorda. En av de saker jag fick gjord i Kalifornien var att uppdatera Revision. SÄ efter uppdatering, omskrivningar och författande av ny text under vÄren, förlagets dÀrpÄ följande arbete med boken samt tryckning under hösten finns nu boken i handeln. Faktum Àr att boken har varit ute Ànda sedan den 11 november men under senhösten var jag sÄ upptagen med arbete att jag faktiskt inte, förrÀn nu (en god bit in i januari 2015), kÀnde till att den kommit frÄn pressarna.
Det var hur som helst hög tid för en uppdatering av Revision. Första upplagan kom ut redan 2010 och mycket har hÀnt pÄ revisionsomrÄdet sedan dess. Faktum Àr att boken var inaktuell redan nÀr den kom ut. Förvisso Àr det hÀr nÄgot som alla lÀroböcker, som behandlar omrÄden dÀr lagar, regler och praxis utvecklas löpande brottas med men i den hÀr bokens fall var detta speciellt iögonfallande eftersom boken skrevs efter beslutet att göra ISA till god revisionssed men innan ISA hade översatts till svenska. Det hÀr betydde att alla referenser till gÀllande standard var tvungna att göras till ISA, för det var den standarden som skulle gÀlla nÀr boken kom ut, men alla citat behövde antingen översÀttas frÄn den engelska ISA eller hÀmtas frÄn RS, revisionsstandard i Sverige.
Den hĂ€r sortens brist pĂ„ aktualitet Ă€r dock, enligt min mening, inte speciellt problematisk för en grundlĂ€ggande lĂ€robok. Vad revision “Ă€r” och hur det praktiseras pĂ„verkas förstĂ„s av lagar och standarder men förĂ€ndringar kommer vanligen gradvis och sĂ„vĂ€l vĂ„r förstĂ„else av begrepp (som revision) samt dess tillĂ€mpning tenderar att vara hyfsat stabila, ofta pĂ„ en tidsskala av decennier. Med det sagt, ju djupare man kommer i sina studier av ett Ă€mne, desto viktigare blir de skillnader som kommer med nya regler och standarder. Enligt min mening led den första upplagan inte allt för mycket av att inte kunna citera ISA pĂ„ svenska. För var Ă„r som gick blev den hĂ€r avvikelsen dock allt mer iögonfallande. Det var dags för en uppdatering.
Det jag har gjort i andra upplagan av Revision Àr dÀrför att uppdatera referenser och citat till regler och standarder. Citaten Àr nu Àntligen direkt frÄn ISA, pÄ svenska. Jag har ocksÄ gÄtt igenom och uppdaterat de avsnitt som jag ansÄg fungerade mindre bra. De förÀndringar jag gjort motiverat av detta Àr dock ganska fÄ och inte speciellt omfattande. I huvudsak rör det sig om enskilda formuleringar hÀr och dÀr som var otydliga men det finns ocksÄ nÄgra exempel dÀr jag skrivit om ett eller flera stycken för att tydligare fÄ fram det budskap jag önskar förmedla. Utöver dessa uppdateringar har jag skrivit till ett helt nytt kapitel. Kapitel 4 gÄr nu under rubriken Internationell revisionsstandard.
Anledningen till att jag inte hade ett eget kapitel om revisionsstandard redan i första upplagan var dels att boken kan ses som en genomgÄng och kommentar till standarderna (hur kan man skriva en lÀrobok om revision som inte överensstÀmmer med aktuella standarder!) och dels att boken handlar om mer Àn bara revision sÄ som det Àr föreskrivet i standarderna. Revision Àr ett brett begrepp och Àven om fokus i den hÀr boken utan tvekan ligger pÄ den finansiella revision av företag med spritt Àgande vill jag inte att boken bara ska vara intressant för de som Àr intresserade av denna typ av revision. Det finns all möjlig sorts revision, en del som kallas revision men som i det mesta inte liknar finansiell revision, och annan granskning som Àr ganska lik den finansiella revisionen men som kallas för nÄgot annat. Att ytterligare lyfta fram och fokusera pÄ IAASB:s standarder bedömde jag dÄ som ett steg för lÄngt i riktning mot en snÀv definition av revision. Sedan första upplagan kom ut 2010 har jag tÀnkt om.
För de som Ă€r intresserade av den finansiella revisionen av (frĂ€mst) privata vinstdrivande företag, vilket jag förmodar Ă€r majoriteten av bokens lĂ€sare, Ă€r ett kapitel som förklarar ISA:s struktur och pĂ„ ett övergripande plan presenterar och, sĂ„ att sĂ€ga, ger en karta över regelverket ett viktigt tillskott till boken. Det Ă€r i alla fall min förhoppning. Men Ă€ven för mĂ„nga av de lĂ€sare som inte Ă€r intresserade av, t ex, revision av aktiebolag tror jag att det nya kapitel 4 kan vara anvĂ€ndbart. Ett viktigt skĂ€l till detta Ă€r att Ă€ven de internationella standarderna för offentlig revision (ISSAI) direkt bygger pĂ„ ISA. Detta tĂ€cker in en stor del av den form av revision som den hĂ€r boken behandlar. Ăvriga former av revision diskuteras (och det gjorde de redan i första upplagan) men behandlas inte nĂ€rmare i boken. Effektivitetsrevision och de mĂ„nga varianter av tillsyn som, t ex, statliga myndigheter utför inom sina behörighetsomrĂ„den, Ă€r sĂ„ledes fenomen och aktiviteter som visserligen faller inom den typ av breda och inkluderande definition av revision som anammas i den hĂ€r boken men som förmodligen krĂ€ver en egen bok för att göra dem rĂ€tta.
Likt den första upplagan kommer Àven den andra upplagan att ganska snart innehÄlla saker som Àr inaktuella, om den inte redan gör det. Som diskuterats ovan spelar det i de allra flesta fall mindre eller ingen roll för boken, givet dess syfte. Nyheter kan dock inte ignoreras och det Àr en av de viktigaste anledningarna till att webbplatsen www.revisionsboken.se finns. För hÀr kan nyheter uppdateras i realtid. De, oftast veckovisa, nyhetsuppdateringarna kommer sÄledes att fortsÀtta. Det Àr Àven min avsikt att hÀr, i större utstrÀckning Àn tidigare, försöka publicera lite lÀngre uppdateringsartiklar om nyheter som skulle pÄverkat boken om den kunat uppdateras i realtid. Ett exempel pÄ ett Àmne som med stor sannolikhet blir föremÄl för en sÄdan artikel Àr den nya revisionsberÀttelsen som trÀder i kraft 2016.
Jag hoppas att du kommer att gilla den nya upplagan av Revision. Besök gĂ€rna www.revisionsboken.se regelbundet för det senaste om revision och â i förekommande fall â hur det pĂ„verkar boken.
[ Den hÀr artikeln publicerades ursprungligen 2015-01-13 pÄ boken Revisions webbplats. ]
Revisorer Àr roliga
Det sĂ€gs att en av Steve Jobs största talanger var det âreality distortion fieldâ han omgavs av. Detta lĂ„ter som nĂ„got negativt men om man lĂ€ser Walter Isaacsons biografi om Jobs (eller som jag, kortversionen i Harvard Business Review) framgĂ„r det att de som utsatts för detta âfĂ€ltâ oftast tycks ha sett det som en positiv egenskap. Och det Ă€r bra. För mĂ„nga ledande revisorer omges Ă€ven de av ett âreality distortion fieldâ. Exempel pĂ„ detta hĂ€mtar jag frĂ„n tvĂ„ olika anföranden av tvĂ„ av branschens ledande företrĂ€dare som jag hade förmĂ„nen att lyssna till igĂ„r kvĂ€ll. I dessa anföranden nĂ€mnde den ena Big 6. Den andra nĂ€mnde Big 7. BĂ„da gjorde det i sammanhang dĂ€r jag hade förvĂ€ntat mig att de istĂ€llet skulle sagt Big 4. Detta Ă€r inget mindre Ă€n fantastiskt eftersom mycket av den kritik som riktats mot branschen har handlat just om koncentration, bristande konkurrens och âproblemetâ Big 4. Men det problemet Ă€r alltsĂ„ löst nu. Revisorer Ă€r roliga.
Som forskare förbehĂ„ller jag mig – och har alltid förbehĂ„llit mig – rĂ€tten att vara kritisk mot branschen. FöregĂ„ende exempel kan ses som en sĂ„dan kritik. Men precis som det positiva med Steve Jobs âreality distortion fieldâ inte var att fĂ„ folk att se saker pĂ„ ett nytt (hans) sĂ€tt utan att ocksĂ„ fĂ„ dem att tro pĂ„ att det som de tidigare trott var omöjligt faktiskt Ă€r möjligt tror jag det ligger nĂ„got djupare bakom talet om Big 6/7. Genom att bjuda in nummer fem, sex och sju ger Big 4 dem en plats vid bordet vilket i sin tur inte bara ger dessa byrĂ„er en möjlighet att vĂ€xa in i Big 6/7 rollen utan Ă€ven skapar en förvĂ€ntan om att de ska leva upp till den rollen. Det Ă€r positivt.
Sedan 2008 har jag varit exekutiv ledamot för Revisionsakademin. Innan det var jag Revisionsakademins stipendiat frÄn Är 2003. Efter nio Är med Revisionsakademin Àr det emellertid nu dags för mig att tacka och lÀmna stafettpinnen vidare till min (Ànnu inte utsedda) eftertrÀdare.1 Med tanke pÄ detta och allt som Revisionsakademin gjort för den svenska revisionsforskningen (och mig personligen) kÀnns det dÀrför ocksÄ rÀtt att hÀr fokusera pÄ det positiva. Och den kanske mest positiva observationen jag gjort under Ären med Revisionsakademin, ibland med förvÄning men alltid med glÀdje, Àr hur revisorer, speciellt i ledande positioner, engagerar sig i och bekymrar sig för frÄgor som det vÀxande revisions- och granskningssamhÀllet, hur ökade krav pÄ ansvarighet trÀnger ut ansvarsfullhet, osv.
Det kÀnns bra att beslutet att lÀmna min post som exekutiv ledamot Àr fattat och att det nu Àr offentligt. Samtidigt kommer jag förstÄs sakna Revisionsakademin och, framförallt, dess tvÄ Ärliga möten. Jag har lÀrt mig otroligt mycket under de hÀr Ären inte bara om revision och redovisning utan Àven om hur de slipade damer och herrar som utgör akademins ledamöter (vilka inte alla Àr revisorer) navigerar bakom och framför kulisserna för att fÄ saker gjorda. Jag kommer att sakna de mÀnniskor jag lÀrt kÀnna i revisionsakademin, vilka jag nu sannolikt inte kommer trÀffa lika ofta. För revisorer Àr roliga.
Att revisorer Àr roliga visste jag visserligen redan frÄn min karriÀr som revisorsassistent i fotbollslaget Andersen Donkies. Det skulle nÀmligen varit lÀtt att tjÀna pengar pÄ Donkies om det gÄtt att spela pÄ ett Arthur Andersen-EuropamÀsterskap i fotboll. Donkies morgonmatcher höll alltid Berlinklass! DÀrefter sjönk emellertid kvaliteten i takt med den ofrÄnkomliga tillnyktring som följer av att springa fram och tillbaka efter en boll. Nu var jag visserligen mÄlvakt. Men i princip.
En annan princip – och den hĂ€r försöker jag leva efter – Ă€r att hĂ„lla mitt ord. Det hĂ€r blogginlĂ€gget Ă€r emellertid tyvĂ€rr ett avsteg frĂ„n den principen. En av akademins ledamöter frĂ„gade nĂ€mligen mig gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng efter gĂ„rdagens möte vad han skulle blogga om i morgon. Jag hade inget bra svar pĂ„ det sĂ„ istĂ€llet svarade jag att jag visserligen inte skulle blogga i morgon men att jag visste vad jag skulle blogga om – om jag skulle blogga. Och nu har jag skrivit ett blogginlĂ€gg. Hm. Kanske var dock – nu nĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ det – hans syfte med bloggpratandet inte sĂ„ mycket att fĂ„ uppslag till vad han skulle skriva om utan ett sĂ€tt att fĂ„ mig att ta upp bloggandet igen. SĂ„ledes kanske jag inte bör kĂ€nna mig skyldig till ett principbrott utan istĂ€llet som ett offer för hans âreality distortion fieldâ. Vem vet. Revisorer Ă€r roliga.
- 1. Anledningen till att jag slutar Ă€r att jag har allt för mĂ„nga projekt som konkurrerar om min uppmĂ€rksamhet. Det gör att jag anser att jag inte lĂ€ngre har den tid och energi som krĂ€vs för att pĂ„ ett konstruktivt sĂ€tt driva Revisionsakademins frĂ„gor framĂ„t och ta de nya initiativ som krĂ€vs för att Revisionsakademin fortsatt ska spela den ledande roll akademin har nĂ€r det gĂ€ller att verka för kunskapsförsörjning och kunskapsutveckling inom revision, redovisning och sammanhörande omrĂ„den.  â©
Ăr vĂ€sentlighet alltid vĂ€sentligt?
I det senaste numret av Balans (2012:4 sidorna 40-41) stĂ€ller jag under rubriken âRedovisningen kan bli fel trots att revisorer gör rĂ€ttâ frĂ„gan om vĂ€sentlighet, sĂ„ som det Ă€r definierat idag, alltid Ă€r vĂ€sentligt? Det frĂ„gan syftar pĂ„ Ă€r de slutsatser som Christensen et al.1 drar av att krav pĂ„ revisionen i form av vĂ€sentlighetsbelopp Ă€r högre (beloppen lĂ€gre) Ă€n den inneboende osĂ€kerhet som finns i redovisningen. I förlĂ€ngningen kan man frĂ„ga sig om det betyder att revisorn Ă€r pĂ„ vĂ€g att bli irrelevant. Visserligen tycks det rimligt att ju mer möjligheterna minskar för revisorn att hitta fel, desto mindre relevant blir revisorn. Men det betyder förstĂ„s inte att revisorn inte tillför nĂ„got vĂ€rde. TvĂ€rtom torde behovet av revisorn, nĂ„gon som granskar siffrorna, öka nĂ€r osĂ€kerheten i redovisningen blir större.
Problemet med att revisorns möjlighet att finna alla fel minskar (genom att redovisningen blir komplexare) Àr enligt min mening istÀllet att det pÄverkar förtroendet för revisorn. FörvÀntningarna pÄ revisorn Àr, och kommer nog fortsÀtta att vara, att revisorn ska finna alla fel (trots att det torde vara en omöjlighet under de bÀsta av förutsÀttningar). Dock Àr det i precis i det hÀr sammanhanget vÀsentlighetsbegreppet blir som mest relevant och intressant. SÄ lÀnge revisorn finner alla vÀsentliga fel, dvs. fel vars kÀnnedom skulle pÄverkat en investerares beslut, torde nÀmligen de flesta vara nöjda.
Vad kan dÄ göras? Att Àndra definitionen av vÀsentlighet2 skulle med ett Alexanderhugg lösa de motsÀttningar som redogörs för i artikeln mellan revisorers vÀsentlighetsnivÄer och redovisningens osÀkerhet. Det skulle dock inte lösa problemen med revisionens legitimitet. För det mÄste en (eller fler) av tre saker intrÀffa:
- Revisorns rapportering mÄste nyanseras pÄ sÄ vis att den kan spegla osÀkerheten i revisionen. DÀr revisionen inte kan uttala sig om med rimlig sÀkerhet om att revisionen funnit alla vÀsentliga fel, bör den heller inte göra det.
- Redovisningsreglerna mÄste Àndras sÄ att osÀkerheten i redovisningen kommer ner pÄ nivÄer som revisorn kan uttala sig om med rimlig sÀkerhet att alla vÀsentliga fel Àr funna.
- FörvÀntningarna pÄ revisionen mÄste förÀndras. Men efter +40 Är3 med revisionens förvÀntningsgap ska vi kanske inte hoppas allt för mycket pÄ den lösningen.
Avslutningsvis vill jag poĂ€ngtera att min artikel i första hand Ă€r en kommentar pĂ„ Christensen med kollegors artikel och i andra hand dess applicerbarhet pĂ„ HQ-fallet. I vilken utstrĂ€ckningen HQ, HQ:s revisorer, Finansinspektionen och RevisorsnĂ€mnden gjort rĂ€tt eller fel kan jag inte sĂ€ga mycket om och försöker dĂ€rför att inte uttrycka nĂ„gon stĂ„ndpunkt om detta. Mitt resonemang bygger pĂ„ att vi ponerar att, framför allt, Finansinspektionen och RevisorsnĂ€mnden bĂ„da har rĂ€ttâvilket i sig kanske kan tyckas vara ett kontroversiellt antagande. Givet detta antagande stĂ€ller jag mig sedan frĂ„gan hur vi kan förstĂ„ den uppkomna situationen och vad den förstĂ„elsen fĂ„r för konsekvenser. Vad som Ă€r rĂ€tt, fel, verkligt och overkligt hĂ€r i vĂ€rlden Ă€r inte trivialt att komma överens om. Det Ă€r bland annat dĂ€rför vi har domstolar och organisationer som Finansinspektionen och RevisorsnĂ€mnden. DĂ€rför tycker jag inte att det Ă€r en alltför galen tanke att, Ă„tminstone som en arbetshypotes, definitionsmĂ€ssigt utgĂ„ frĂ„n att bĂ„de Finansinspektionen och RevisorsnĂ€mnden har rĂ€tt.
.
- Christensen, B., Glover, S. & Wood, D., âExtreme Estimation Uncertainty in Fair Value Estimates: Implications for Audit Assuranceâ. Auditing: A Journal of Practice and Theory. (Accepterad för publicering.) â©
- Se t ex ESMA:s âConsultation on Considerations of materiality in financial reportingâ. â©
- Humphrey, C., Moizer, P. & Turley, S., (1992). âThe audit expectations gap – Plus ca change, plus vest la meme chose?â Critical Perspectives of Accounting, 3(2). â©
Ăr Ekonomprogrammet i Uppsala Sveriges bĂ€sta ekonomiutbildning?
Uppsala universitet ligger i topp i samtliga tre rankingar. NÀr det gÀller ekonomrankingen Àr det som vÀntat sÄ att de större och Àldre universiteten liksom Handelshögskolan kommer högt, dock med intressanta uppstickare i form av Högskolan i Jönköping och Högskolan pÄ Gotland (Uranks rankingresultatrapport 2011)
Urank har gjort en ranking av universitet, och enskilda utbildningar i Sverige. GlĂ€djande – och lite överranskande mĂ„ste jag medge – kommer de fram till att Ekonomprogrammet i Uppsala Ă€r Sveriges bĂ€sta ekonomutbildning. Trevligt. Men vad Ă€r Urank? Det slĂ„r mig att “oberoende”, vilket Urank beskriver sig som, Ă€r en vĂ€rdefull etikett nĂ€r varumĂ€rket redan Ă€r starkt, som t ex för de stora revisionsbyrĂ„er jag intresserar mig för i min forskning. NĂ€r jag aldrig förut hört talas om det som Ă€r oberoende noterar jag dock att jag skulle ha föredragit nĂ„gon annan förtroendeskapande etikett framför oberoendet. Kan denna kĂ€nsla Ă€ven ha bĂ€ring pĂ„ min syn pĂ„ revisionsbranschen?
Revisionsboken.se citerad i Balans
Under rubriken “Riskbedömningen blir allt viktigare” citeras mitt blogginlĂ€gg “Ett misslyckande för IFRS” pĂ„ följande vis pĂ„ sidan 7 i Balans nummer 11/2011:
Thomas Carrington, lektor i revision vid Uppsala universitet, menar att som regelsystemet och International Financial Reporting Standards (IFRS) ser ut i dag har vi inga garantier för att vi inte fÄr ett nytt HQ. Det Àr förstÄs fullt möjligt att RevisorsnÀmnden har fel i sin bedömning av Dyrefors revisionsinsats. Men om nÀmnden har rÀtt, och om Finansinspektionen har rÀtt i att tradingportföljen var kraftigt övervÀrderad, fÄr vi helt enkelt finna oss i att den hÀr typen av situationer kan komma att uppstÄ igen, sÀger han.
Fars generalsekreterare Dan BrĂ€nnström delar Thomas Carringtons syn…
NĂ„gra reflektioner:
1. Jag har verkligen inget emot att bli kallad lektor i revision. Min officiella titel Àr dock lektor i företagsekonomi. Universitetslektor om man ska vara petig.
2. Kul att Fars generalsekreterare delar min syn och inte tvĂ€rt om đ1
3. Min text Àr bÀttre i deras version. Gillar hur de stÀdat upp mitt sprÄk. (JÀmför med originaltexten nedan.)
4. Som sÄ ofta i tryckt media saknas sjÀlva referensen/url-en. Men det Àr ok. Google lÀr ju peka den intresserade lÀsaren till originaltexten (eller hit!).
“Ett misslyckande för IFRS” publicerades ursprungligen pĂ„ www.revisionsboken.se/2011/10/19/ett-misslyckande-for-ifrs/ den 19 oktober 2011. Texten Ă„terges nedan i sin helhet.
Ett misslyckande för IFRS?
Eller för Finansinspektionen? Eller för RevisorsnĂ€mnden? För de kan inte alla ha rĂ€tt. Eller kan de? Bakgrunden till de hĂ€r frĂ„gorna Ă€r RevisorsnĂ€mndens (RN) meddelade tidigare idag (18 oktober 2011) attâmed undantag för nĂ„gra mindre dokumentationsmissarâfria HQ:s revisor Johan Dyrefors frĂ„n de misstankar Finansinspektionen (FI) riktat mot honom.
FI har anklagat Dyrefors för att inte ha fullgjort de skyldigheter som lagen krÀver genom att inte reagera pÄ att HQ Banks tradingportfölj var kraftigt övervÀrderad. RN menar emellertid att revisorn inte kan lastas för eventuella redovisningsfel eftersom han i allt vÀsentligt följt god revisionssed. Detta föranleder Dagens Industri (Di) att frÄga Peter Strömberg, chef för RN:
Hur kan sÄ stora tradingförluster vara osynliga i Ärsredovisningen utan att revisorn har gjort nÄgot fel?
Det han sÀger Àr att vid revisionen sÄ fanns det inte sÄ stora tradingförluster. De gÄr ju bÄde upp och ner. Vad vi ska göra som revisorsnÀmnd Àr att vi ska pröva revisionsinsatsen och vi kan inte kritisera en revisor om det inte Àr otvetydig fastslaget att han har gjort fel. Det Àr vi som har bevisbördan för det.2
Det Àr möjligt att det Àr ett avsteg frÄn best practice, men det Àr inte det vi ska titta pÄ utan vi ska se pÄ huruvida det finns vÀsentliga fel i hur han har uppfattat redovisningsfrÄgorna och det har vi inte kunnat se att han har gjort.
HĂ€r finns det anledning att stanna upp och begrunda vĂ€sentlighetsbegreppet lite nĂ€rmare. Enligt revisionsstandard Ă€r [i]nformation [âŠ] vĂ€sentlig om ett utlĂ€mnande eller en felaktighet kan pĂ„verka de beslut som anvĂ€ndaren fattar pĂ„ basis av informationen i de finansiella rapporterna. Graden av vĂ€sentlighet beror pĂ„ postens eller felets storlek och pĂ„ omstĂ€ndigheterna kring utelĂ€mnandet eller felet. VĂ€sentlighet Ă€r dĂ€rför mer en frĂ„ga om en tröskelnivĂ„ Ă€n en grundlĂ€ggande kvalitativ egenskap som informationen mĂ„ste ha för att vara av vĂ€rde. VĂ€sentlighetsbelopp Ă€r sĂ„ledes inte nĂ„got som en revisor bestĂ€mmer utan nĂ„got som revisorn försöker göra sig en uppskattning av. Hur en investerare skulle agera om hon eller han kĂ€nde till ett tĂ€nkt fel pĂ„ X kronor Ă€r ett exempel pĂ„ den typ av frĂ„gor en revisor bör stĂ€lla sig nĂ€r hon eller han sĂ€tter de vĂ€sentlighetsnivĂ„er som ska vĂ€gleda designen avâgraden av precision pĂ„ârevisionen. I praktiken anvĂ€nder sig revisorn ofta av olika former av nyckeltal för att sĂ€tta vĂ€sentlighetsnivĂ„er eftersom âhur skulle en investerare agera?â i olika situationer Ă€r en frĂ„ga som Ă€r omöjlig att svara pĂ„ innan de olika situationerna har uppstĂ„tt. Konstateras kan hur som helst att RN inte finner anledning att ifrĂ„gasĂ€tta revisorns bedömning av vad som Ă€r vĂ€sentligt i detta fall.
Men, för att parafrasera Di, âhur kan sĂ„ stora tradingförlusterâ inte vara vĂ€sentliga? Svaret Ă€r förmodligen sĂ„ enkelt att de faktiskt Ă€r vĂ€sentliga. Men, som RN argumenterar, sĂ„ var förlusterna inte sĂ„ stora nĂ€r revisorn gjorde sin granskning. En annan komplicerande faktor Ă€r att Ă€ven om vĂ€sentlighet bör definieras utifrĂ„n anvĂ€ndarperspektivet sĂ„ kan revisorn knappast tvingas arbeta med vĂ€sentlighetsnivĂ„er som Ă€r lĂ€gre Ă€n den inneboende volatilitet som finns i redovisningen. Det vill sĂ€ga, hur ska revisorn med nĂ„gon som helst sĂ€kerhet kunna uttala sig om en tillgĂ„ngs vĂ€rde inom ett spann pĂ„ sĂ€g +/- 5 procent om den inneboende osĂ€kerheten i vĂ€rderingen Ă€r högre Ă€n sĂ„. Denna problematik gĂ€ller i varierande omfattning för i princip alla tillgĂ„ngar dĂ€r det saknas en likvid marknad. Med andra ord, vi kan inte klandra revisorn för att IFRS leder till stora svĂ€ngningar i vĂ€rdet pĂ„ en tradingportfölj. Ur det perspektivet skulle man kunna hĂ€vda att det intrĂ€ffade inte Ă€r ett revisions- eller kanske ens ett redovisningsmisslyckande, utan ett misslyckande för IFRS.
Det Àr förstÄs fullt möjligt att RN har fel i sin bedömning av Dyrefors revisionsinsats. Men om de har rÀtt, och FI har rÀtt i att tradingportföljen var kraftigt övervÀrderad, dÄ fÄr vi helt enkelt finna oss i att den hÀr typen av situationer kan komma att uppstÄ igen. Och det kanske ocksÄ Àr meningen. I samband med FASB och IASB:s utveckling av ett nytt, gemensamt konceptuellt ramverk noterar de nÀmligen att:
In considering the issues related to ⊠reliability, as well as standard-settersâ experience with assessing reliability, the boards observed the existence of a variety of notions of what the concept means. For example, some constituents focus on verifiability to the virtual exclusion of the faithful representation aspect of reliability (FASB, 2006, Par. BC2.26).
IstÀllet för att försöka fÄ redovisningens intressenter att förstÄ hur FASB och IASB menar att innebörden i begreppet reliability ska förstÄs valde de bÄda standardsÀttarna att helt enkelt byta ut begreppet mot faithful representation eftersom further efforts to explain what reliability means did not seem likely to be productive (FASB, 2006, Par. BC2.27).
Mot en sÄdan bakgrund kanske det inte Àr sÄ konstigt om revisorns jobb har blivit svÄrare pÄ senare tid.
- 1. Se Ă€ven bildtexten som lyder: En stor del av turbulensen kring HQ kan hĂ€rledas till IFRS. Det menar Thomas Carrington, universitetslektor i Uppsala. Han fĂ„r medhĂ„ll av Fars generalsekreterare Dan BrĂ€nnström. â©
- 2. Mot bakgrund av att revisorn i det hĂ€r fallet fick en erinran för bristfĂ€llig dokumentation, betyder det att en slutsats som kan dras frĂ„n det hĂ€r uttalandet Ă€r att en revisor som slarvar med dokumentationen har större möjligheter att slippa (allvarliga) pĂ„följder frĂ„n RN Ă€n en revisor som dokumenterar sina fel? â©
Balansartikel om revisorers ansvar
Jag har skrivit en debattartikel för det senaste numret av Balans (nr 1, 2011, sid. 42-43). Artikeln skickades dock inte in som ett debattinlÀgg sÄ jag förlÄter alla som har svÄrt att se vad det Àr jag debatterar. Det finns dock mycket att debattera i det jag skriver sÄ artikeln bör kanske snarare ses som en uppmaning till debatt Àn ett inlÀgg i debatten. Med detta sagt bör jag snabbt skynda att tillÀgga att jag faktiskt gör nÄgra stÀllningstaganden som jag hÀr vill Äterge och möjligen förtydliga nÄgot.
Min viktigaste stĂ„ndpunkt Ă€r att jag anser att vi bör nyansera ansvarsdebatten. SjĂ€lvklart skall revisorer (och alla andra för den delen) hĂ„llas ansvariga om de bryter mot en regel som leder till att nĂ„gon annan lider skada. Min stĂ„ndpunkt Ă€r dock att det inte bara bör vara en frĂ„ga om att hĂ„lla revisorer (och andra) ansvariga utan att det Ă€r lika viktigt – eller till och med viktigare om jag tvingas vĂ€lja – att stimulera tagande av ansvar. Jag Ă€r rĂ€dd att för mycket utkrĂ€vande av ansvar leder till att för mycket fokus flyttas mot att följa (eller tĂ€nja pĂ„) regler och att ansvarsfullhet, dvs. ett aktivt ansvarstagande, blir lidande. Det hĂ€r Ă€r inga originella idĂ©er. Men det gör dem inte mindre viktiga.
För det andra ger jag en kÀnga till de tidningsartiklar under hösten som granskat landets revisorer. Det Àr inte det att jag inte anser att branschen bör granskas. TvÀrt om. Ur det perspektivet vÀlkomnar jag de artiklar som skrivits. Mitt problem med artiklarna handlar snarare om att de Àr skrivna utifrÄn en journalistisk logik som syftar till att skapa kÀnslor och en vilja att lÀsa mer snarare Àn att vrida och vÀnda pÄ dessa mÄngfacetterade frÄgor. Jag har svÄrt att se enkla och sjÀlvklara lösningar pÄ de frÄgor som tas upp. Tidningsartikelförfattarna vÀljer dock att lyfta fram och vinkla fakta pÄ ett vis som fÄr dem att framstÄ som just detta, enkla och sjÀlvklara.
Avslutningsvis slÄr jag ett slag för att vi behöver mer forskning om revision, revisionskvalitet och revisionens effekter. Vi vet sÄ lite bland annat om hur olika former av tillsyn pÄverkar branschen, vilken nettoeffekten av ett totalförbud för konsulttjÀnster skulle bli och vad vi bör innefatta i ett revisionsmisslyckande att det för en meningsfull debatt kring detta krÀvs mer forskning. HÀr talar jag förstÄs i egen sak. Men varför inte nÀr föremÄlet för den debatt som förts i tidningarna (om man nu kan kalla det för en debatt) sammanfaller med det jag och nÄgra av mina kollegor Àgnar vÄr tid Ät att försöka förstÄ bÀttre.
Revisionsboken.se
Vecka 44 kommer enligt planeringen min lÀrobok om revision till handeln. I vÀntan pÄ det har jag skapat en webbplats för boken. Syftet med webbplatsen har jag pÄ revisionsboken.se/om-webbplatsen/ sammanfattat pÄ följande vis:
“Skrivprocessen behöver (numer) inte sluta bara för att boken Ă€r tryckt. Denna webbplats ger mig möjlighet att informera om nyheter pĂ„ revisionsomrĂ„det och om hur dessa pĂ„verkar det som stĂ„r i boken. Webbplatsen ger mig Ă€ven möjlighet att förtydliga omrĂ„den som kanske inte blev precis sĂ„ som jag tĂ€nkt mig och att rĂ€tta eventuella fel som smugit sig in i boken. Dessutom Ă€r jag inte lĂ€ngre ensam med boken. Du som lĂ€sare kan hjĂ€lpa till att göra boken bĂ€ttre. Finner du nĂ„got som kan förbĂ€ttras, förtydligas eller som helt enkelt Ă€r fel uppmuntrar jag dig att skicka mig ett email eller skriva en kommentar hĂ€r pĂ„ webbplatsen! Men sök gĂ€rna bland tidigare inlĂ€gg pĂ„ webbplatsen först. Chansen finns att jag eller nĂ„gon annan redan hunnit göra samma upptĂ€ckt.”
Som alltid nĂ€r man lĂ€mnar en text ifrĂ„n sig Ă€r det förstĂ„s lite pirrigt. Vad har jag missat? Har jag fĂ„tt nĂ„got om bakfoten? Jag har egentligen inget skĂ€l att oroa mig för svaren pĂ„ nĂ„gon av de hĂ€r frĂ„gorna. Men man vet ju aldrig. FrĂ„n att ha varit mer eller mindre ensam med min text Ă€r det nu potentiellt (förhoppningsvis!) hundratals par ögon som kommer nagelfara det jag skrivit. Revisionsboken.se ger sĂ„ledes – förutom ett mervĂ€rde för boklĂ€saren – mig ett sĂ€tt att hantera nervositeten som alltid följer dĂ„ jag förvandlas frĂ„n författare till lĂ€sare. Jag kan visserligen inte Ă€ndra det som stĂ„r i boken men pĂ„ revisionsboken.se jag kan göra tillĂ€gg och kommentera den.
Redovisningsforskning.se
PĂ„ Svenska Revisionsakademins uppdrag har jag utvecklat en webbplats som Ă€r tĂ€nkt att tjĂ€na som ett arkiv över svensk redovisningsforskning. IdĂ©en föddes efter en frĂ„ga jag fick om inte Revisionsakademin (SRA) skulle kunna tĂ€nka sig att skapa en – förvisso mer blygsam – variant av SSRN.com för svensk redovisningsforskning. (SSRN – Social Science Research Network – Ă€r en webbplats dĂ€r forskare kan dela med sig av pĂ„gĂ„ende forskning i form av “fĂ€rdiga” men Ă€nnu ej publicerade working papers.) Jag lade fram den hĂ€r idĂ©en för akademins ledamöter och de stĂ€llde sig positiva till förslaget. Med tanke pĂ„ att kostnaderna Ă€r relativt obetydliga för ett projekt dĂ€r merparten av arbetet görs av anvĂ€ndarna och att eventuella risker för akademin Ă€r svĂ„ra att förestĂ€lla sig var det kanske inte ett sĂ„ svĂ„rt beslut att ta. Resultatet blev Redovisningsforskning.se – en satsning jag tycker man bör se som ett hobbyprojekt för SRA.
Efter att ha byggt webbplatsen och bett omkring 10 personer att testa den blev det dock tydligt att intresset för en sĂ„dan hĂ€r webbplats var svalt. Ingen av de jag bett testa webbplatsen tog sig nĂ€mligen tid till att verkligen göra det! Vad göra? Ett enkelt alternativ hade varit att lĂ€gga ner (…innan vi egentligen startat!). Det var ocksĂ„ min spontana tanke. Varför underhĂ„lla en webbplats som ingen besöker? Sedan tĂ€nkte jag lite mer. Det slog mig dĂ„ att redovisningsforskning.se skulle kunna bli nĂ„got mer Ă€n bara en plats dĂ€r forskare anslĂ„r sina working papers. Kanske leder ett utökat utbud av information pĂ„ webbplatsen till ett större intresse för sidan. Det var dock inte det som fick mig att slĂ„ ifrĂ„n mig tanken pĂ„ att lĂ€gga ner projektet. Det som fick mig att göra det var istĂ€llet insikten att jag redan idag gör ett antal saker som jag lika gĂ€rna skulle kunna aggregera pĂ„ en webbplats som redovisningsforskning.se.
För det första gÄr jag löpande igenom ett stort antal redovisningsforskningstidskrifter i jakt pÄ intressanta artiklar. Att komplettera den lista med rss-feeds som jag redan nu skannar i Google Reader kommer knappast ta mycket mer Àn nÄgon minuts ytterligare tid i ansprÄk. Att sedan pÄ redovisningsforskning.se anslÄ de artiklar som skrivits av svenska forskare Àr inte heller det ett betungande arbete. Med bookmarklets i webblÀsaren som Press This Àr steget frÄn Google Reader till redovisningsforskning.se inte lÀngre Àn ett par knappklick.
En annan sak jag gör löpande Àr att jag skummar alla de inbjudningar till konferenser som i tid och otid landar i min epostinkorg. Att lÀgga in informationen om dessa konferenser i Google Calendar Àr inte heller det nÄgot som tar speciellt lÄng tid. Med hjÀlp av ett annat wordpress plugin, wpng-calendar, uppdaterar Google Calendar sedan redovisningsforskning.se autmatiskt. Piece of cake.
Slutligen ansvarar jag för att annonsera nyheter (vissa bör tillÀggas) som berör svenska redovisningsforskare pÄ Revisionsakademins webbplats. Att sprida information om det som hÀnder i redovisningsforskningssverige via redovisningsforskning.se ser jag som ett sÀtt för mig att hÄlla mig uppdaterad pÄ vad som pÄgÄr.
Sammantaget gav detta mig insikten att redovisningsforskning.se med minimal arbetsinsats skulle kunna bli en webbplats som tĂ€cker avsevĂ€rt mer Ă€n bara pĂ„gĂ„ende forskning i form av working papers. Dessutom skulle den kunna bli relevant Ă€ven om ingen forskare (mer Ă€n jag) vĂ€ljer att publicera sig hĂ€r. Och bĂ€st av allt; om sĂ„ sidan inte lĂ€ses av nĂ„gon annan Ă€n jag sjĂ€lv sĂ„ Ă€r den fortfarande relevant – för mig!
Besök gÀrna redovisningsforskning.se för att se om den kan vara vÀrd att bokmÀrka Àven för dig.
Revisionsplikten blir kvar för alla utom de minsta bolagen
Regering har nu sent omsider beslutat sig för hur de skall göra med revisionsplikten. Revisionsplikten avskaffas för privata aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande vÀrden: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning. Detta motsvarar enligt regeringens pressmeddelande motsvarande ca 70 % av Sveriges företag. De omkring 250 000 berörda företagen blir dock inte per automatik revisorslösa, vilket utredaren föreslagit, utan företagen mÄste sjÀlva fatta beslut om att inte ha revision.
Skönt! DĂ„ kan jag hantera den frĂ„gan i min kommande lĂ€robok om revision. Lite nervöst Ă€r det dock eftersom riksdagsbeslutet inte kommer att vara fattat nĂ€r boken gĂ„r till tryck. För man vet ju aldrig…
LĂ€nk till regeringens pressmeddelande: http://www.regeringen.se/sb/d/12866/a/142681
Avhandlingar inom Àmnena redovisning och revision utkomna 2008-2009
För Svenska Revisionsakademins rÀkning har jag sammanstÀllt avhandlingar utkomna Ären 2008-2009 inom omrÄdena redovisning och revision. PÄ min hÄrddisk gör den hÀr informationen begrÀnsad nytta. DÀrför delar jag hÀr pÄ min blogg med mig av sammanstÀllningen. MÄlgruppen för den hÀr informationen torde förvisso vara ganska liten men sÄ Àr den hÀr bloggens lÀsekrets. Och har Du lÀst Ànda hit sÄ tillhör Du förmodligen bÄda dessa grupper varför jag dristar mig att utbrista i en förhoppning om: trevlig lÀsning!
Bilden av det Goda Företaget – Text och siffror i VD-brev
Författare: Kristina JonÀll
Organisation: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Disputationsdatum: 25 september 2009
Companies’ annual reports traditionally include a Letter to Shareholders, signed by the company CEO. Well-positioned near the front of the annual report, such letters are an important element of a company’s communication to its readers. Too often, however, readers pay only cursory attention to the Letter to Shareholder, or even ignore it. Yet the Letter plays an important role in presenting the company’s version of corporate reality for it give us a better understanding of how a company perceives itself and wishes to be perceived by others.
The study examines the Letter to Shareholders for three multi-national Swedish companies, SCA, SKF and Ericsson over a three-year period. The Letters are studied closely, in connection with an analysis of the companies’ reported numbers (e.g., financial statements) using a social constructionist approach and taking a discursive perspective. A social constructionist approach means that when people speak and write, they produce and organize our reality. A discursive perspective, following discourse psychological theory, maintains that language is used in different ways, depending on the goals of the speaker or writer. In addition, the study views accounting as an institution, consisting of principles, rules and models that evolve over time.
By tracing similarities and differences in purpose, content and style, the study reveals how companies create and/or reinforce a company ÂĄmage in their Letter to Shareholders. The study highlights how the Letter to Shareholders is framed, using both text and numbers, in
particular the extent to which text and numbers agree or disagree. In focus are the companies’ commentaries about choices among accounting principles and rules, as well as statements regarding their internal decisions and reactions to external events. The ways in which companies use the Letter to Shareholders to make themselves accountable and trustworthy to stakeholders is also of interest in this research.
The study reveals that the Letter to Shareholder, from company to company, has certain features in common but also distinct differences. One important commonality is that all the companies strive to present themselves as trustworthy and legitimate, with unique resources that can satisfy human needs and wants. Another commonality is the use of similar linguistic tools to convince the reader of certain perceptions. The main difference relates to the content of the Letters. One company In the study provides regular feedback between expectations and outcomes, another focuses on products, and a third concentrates on concerns of stakeholder groups.
The study provides an insight into how a company, through its CEO, presents its company image and uses text to convey trustworthy information.
Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp : en studie om hur, och varför, bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures
Författare: Mikael Scheja
Organisation: Linköpings universitet
Disputationsdatum: 12 juni 2009
Det har det blivit vanligt att alternativa resultatbegrepp, resultatmĂ„tt som inte Ă€r definierade enligt GAAP, förekommer i börsnoterade företags finansiella rapportering. SĂ„dana alternativa resultatbegrepp uttrycks ofta som Non-GAAP Measures, förkortat NGM. Tidigare forskning om NGM har i stor utstrĂ€ckning bedrivits med kvantitativa metoder och undersökt hur vĂ€l redovisningen av NGM förklarar ett vĂ€rde pĂ„ företags aktier i jĂ€mförelse med GAAP men inte inriktats pĂ„ vad upprĂ€ttarnas motiv Ă€r för redovisningen. Forskning om bolagens utformning av NGM och i vilken utstrĂ€ckning mĂ„tten förekommer har dessutom haft en begrĂ€nsad omfattning. Syftet med avhandlingen Ă€r dĂ€rför att öka kunskapen om och förstĂ„elsen av börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp. Som titeln anger behandlas tvĂ„ forskningsfrĂ„gor: âhur redovisar bolag pĂ„ Stockholmsbörsen andra resultatbegrepp Ă€n de som definieras av GAAP (Non-GAAP Measures)?â och âvarför redovisar bolagen pĂ„ Stockholmsbörsen NGM?â.
Redovisningsnormering utgĂ„r frĂ„n att redovisningen ska upprĂ€ttas för att ge anvĂ€ndbarhet till anvĂ€ndaren. Redovisningsteorier ger dock uttryck för att upprĂ€ttare kan ha andra motiv. Inom Positiv redovisningsteori framförs att upprĂ€ttare kan ha incitament att redovisa NGM p.g.a. kontrakt vars utfall beror av redovisningsmĂ„tt. Teori om resultatutjĂ€mning anger att upprĂ€ttare Ă€r opportunistiska nyttomaximerare som tror att de kan pĂ„verka anvĂ€ndare genom redovisningens utformning. Olika förklaringar finns dĂ€rför till varför upprĂ€ttare kan komma att tillĂ€mpa s.k. âearnings managementâ. I redovisningslitteratur avser begreppet earnings management företagsledningars avsiktliga val av redovisningsprinciper för att uppnĂ„ ett visst redovisningsresultat. Principvalen berör en post eller transaktions vĂ€rdering och nĂ€r, eller om, transaktionen ska redovisas. I avhandlingen förklaras att earnings management Ă€ven kan tillĂ€mpas av upprĂ€ttare genom att principer vĂ€ljs för utformningen av redovisade resultatbegrepp.
Avhandlingen visar bl.a. att NGM förekommer i stort antal, anvÀnds av de flesta upprÀttare och i stor utstrÀckning Àr unika för varje företag. Bolag redovisar oftast NGM för att justera ett resultat för jÀmförelsestörande poster och för att möjliggöra jÀmförelser av en enhet över tiden. Det Àr vanligt att bolagen i sina delÄrsrapporter redovisar NGM pÄ ett mer framtrÀdande sÀtt relativt GAAPmÄtten. AnvÀndare behöver vara medvetna om att NGM i de flesta fall Àr unika för olika bolag och innehÄller summeringar av olika intÀkts- och kostnadsposter. MÄnga NGM redovisas utan att det upprÀttande bolaget definierar resultatbegreppets innehÄll och det Àr vanligt att en lÀsare av en rapport inte kan se hur ett NGM berÀknats. Ett bolags redovisning av NGM förÀndras Àven över Äret i stor utstrÀckning. En svÄr aspekt Àr kompromissen mellan olika kvalitativa egenskaper i ett NGM. Ska mÄttet vara relevant kan det bli svÄrt att kombinera med jÀmförbarhet och tillförlitlighet. OsÀkerhet betrÀffande vad NGM innehÄller för intÀkts- och kostnadsposter och förÀndringen av innehÄllet i mÄtten över tiden leder till att redovisade NGM Àr svÄra att jÀmföra inom och mellan bolag. Men det kan ocksÄ leda till ytterligare konsekvenser. Informationsasymmetri, kontraktskostnader, kostnader för allokering av kapital, risk för negativt urval och moralisk risk hos upprÀttare kan minska nyttan i redovisade NGM för anvÀndare.
Tidigare litteratur har fört fram tvÄ huvudsakliga motiv och förklaringar till upprÀttarnas redovisning av NGM: förbÀttrad information till anvÀndaren och earnings management p.g.a. opportunism eller kontrakt. Genom avhandlingens metod, en kombination av en genomgÄng av finansiella rapporter tillsammans med intervjuer med upprÀttare, framkommer dock slutsatsen att det ocksÄ finns upprÀttare vilka saknar ett övergripande motiv för redovisning av NGM. De kan frÄn tid till annan styras av olika faktorer utan nÄgot mönster av samvariation mellan faktorerna eller upprÀttarna. Dessutom visar det sig att en del upprÀttare med förbÀttrad information som motiv inte fullt ut klarar att redovisa NGM som tillfredstÀller de underliggande normativa kvalitativa egenskaperna jÀmförbarhet, tillförlitlighet och relevans.
Att sprÀnga normer: om mÄlstyrningsprocesser för jÀmstÀlldhetsintegrering
Författare: Eva Wittbom
Organisation: Stockholms universitet
Disputationsdatum: 29 maj 2009
How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation.
The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture. Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.
Financial accounting quality in a European transition economy : the case of the Czech Republic
Författare: Katerina Hellström
Organisation: Handelshögskolan i Stockholm
Disputationsdatum: 8 maj 2009
This dissertation documents the quality of financial accounting information in a transition economy, the Czech Republic. High quality accounting information decreases the risks for investors, promotes investment activities and increases the ability of companies to raise funds at a reasonable cost of capital. Countries with high quality accounting information have a comparative advantage in attracting financial capital. Transition economies – i.e. countries switching from centrally planned to market economies – are typically in need of capital. Therefore a new accounting regulation had to be developed that would satisfy the needs of new private investors.
The quality of financial accounting information depends on accounting quality (an outcome of applied accounting principles) and disclosure quality (an outcome of the amount and characteristics of information provided in the financial statements). Accounting quality is measured as the value relevance of accounting numbers and certain attributes of earnings which promote the value relevance. Disclosure quality is measured in terms of mandatory disclosure requirements, actual disclosures of companies (i.e. the level of compliance with legislation) and additional information provided voluntarily by the companies. Sweden is used as a benchmark for well-developed market economy and the quality of financial accounting information in the Czech Republic is systematically compared to the quality of Swedish financial accounting information throughout the dissertation.
The results show that both accounting and disclosure quality in the Czech Republic were inferior in the beginning of the transition period. Over time, the value relevance of accounting numbers has however improved. The change in the value relevance may be attributed in particular to improvements in disclosure quality. The key factors behind the development were improved accounting legislation and control mechanisms, accompanied by changes in the business climate including higher sophistication of both the producers and users of the financial information.
Kundorientering och ekonomistyrning i offentlig sektor
Författare: Fredrika Wiesel
Organisation: Stockholms universitet
Disputationsdatum: 14 januari 2009
It is a trend in the public sector to re-cast citizens and beneficiaries as customers or consumers of public services. While earlier research has addressed different aspects of how the implementation of customer orientation affects public sector organisationsâ management control systems, this research has tended to have an overly narrow focus on performance measurement. There is also a paucity of empirically based studies in this area.
This thesis addresses how the implementation of customer orientation affects public sector organizationsâ management control systems from a broader perspective. It also focuses on the leverage of economic, institutional and technical factors and the interplay between these factors for the development of lateral control in public sector organisations.
While the implementation of customer orientation in the public sector brings about demands for increased attention to lateral control aspects, management control in the public sector has traditionally been based on a vertical control model. In addition, lateral and vertical control is founded in different and conflicting institutional logics. This thesis illustrates under what circumstances the parallel presence of the two institutionally conflicting control models can cause tensions in an organisation, or lead to embeddedness of lateral control aspects in a public sector organisationâs dominant vertical management control system. It also addresses the impact of such embeddedness for the ability of public sector organisations to prioritize between different customers and customer needs.
The thesis is based on a longitudinal research project in two Swedish state agencies and consists of four embedded cases. The cases include operations covered by state grants as well as operations that generate their revenues from fee-paying customers and competitive contracting. The case study data have been collected through semi-structured interviews, observations and document studies.
Entreprenörer som redovisare â bokslutsprocessen i gasellföretag
Författare: Marita Blomkvist
Organisation: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Disputationsdatum: 5 december 2008
Entrepreneurs seem to be highly valuable for the firms in which they are involved. However, the knowledge of the role of accounting in a context of entrepreneurship is limited. In fact, some literature on entrepreneurship indicates that the role of accounting is only about the past and therefore not of interest for entrepreneurs in the entrepreneurial process.
This dissertation reports the results of two empirical studies. The first study is a qualitative pilot study of five entrepreneurs in fast growing firms and their participation in the year-end procedure. The respondents were presented the adjustments in the final step of the recording process and the annual report in order to assess their participation and to focus on how the entrepreneurs as producers of accounting reflect and act in relation to other actors and to the process of reporting. The pilot study found that the entrepreneurs were certainly involved in use and produce of certain accounting in the year-end procedures. The second study is based on the result from the pilot study and on agency theory the study aimed to describe and explain how and why entrepreneurs in successful fast growing firms, i.e. Gazelle firms, compared with a control group of managers in not growing firms, are participating in the year-end procedures. Also, the study aimed to analyse differences between entrepreneurs Ì participation and other managers Ì participation in this process. The study focused on the activities in the year-end procedures concerned with the values of R&D, stock and work-in-progress and accounts receivables. In order to find entrepreneurs the survey was sent to a sample of 257 managers of Gazelle firms and to a sample of 227 managers in not growing firms. Also, the annual report from the firms where the respondents where involved were collected. This data was also included in the study. The responding rate was 50% from both groups. The most notable finding is, in contradiction to literature on entrepreneurship, that entrepreneurs in Gazelle firms use and produce formal financial accounting information. Entrepreneurs in Gazelle firms spend more time and they are also involved in discussions with more actors compared with managers in not growing firms. Further, the results indicate that entrepreneurs in Gazelle firms will participate to a larger extent when the profitability in the firm decreases compared to managers in not growing firms. Finally, the dissertation gives insight in the role of formal financial accounting in the context of entrepreneurship, a research area we know little about.
Two studies on management accounting systems and performance in Swedish firms
Författare: Mats Karén Sten Ljunggren
Organisation: Uppsala universitet
Disputationsdatum: 11 november 2008
The two studies reported in this thesis deals with two related management accounting problems with an empirical basis in Swedish firms.
In the first study we analyse the existence of measures and methods within management accounting practice in Swedish firms. We aim at a systematic description of practice. We conduct a field study with broad data collection. We search for differences in firms and their contingencies. The results of the study showed some distinctive patterns. The existence of measures and methods is widespread and at the same time limited in the single firm. Simple measures and methods are more frequent than more complicated ones. There are some connections to chosen contingency variables, but with only 15 firms. Some firms do not seem to fit into one of the patterns identified.
In the second study we analyse performance in Swedish firms. How can performance best be explained? To do this we start using two competing models, one model inspired from traditional contingency theory and one where a relation-based theory view is incorporated into a traditional contingency theory model. The two models differ in their view of variable causality: single directed in traditional contingency theory and reciprocal non recursive in the relation-based model. We analyse the explanatory power of the relation-based model in two steps, is there a reciprocal adjustment between the chosen variables and is there a positive interaction affect on performance? Then we compare the two models explanatory power of performance. From this point of departure we develop the traditional contingency theory model to a congruence fit-model and then compare this model with the relation-based model. In a concluding discussion we use a neo-contingency theory view model inspired by concepts such as quasi-fit and hetero-performance and compare to the relation-based model. An electronic survey was used in the data collection. The results showed that the relation-based-model has a greater explanatory power then models inspired by traditional contingency theory.
Revision och rÄdgivning : efterfrÄgan, kvalitet och oberoende
Författare: Tobias Svanström
Organisation: Handelshögskolan vid UmeÄ universitet
Disputationsdatum: 13 juni 2008
Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondentâs (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of SmĂ„land. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing.
The approaches of SMEâs when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondentâs perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in SmĂ„land and Norrland, but negatively associated with the respondentâs level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties.
Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondentâs perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.
Management control systems in entrepreneurial organisations : a balancing challenge
Författare: Eva LövstÄl
Organisation: Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Disputationsdatum: 7 mars 2008
This thesis deals with management control systems in entrepreneurial organisations. It particularly pays attention to medium-sized growing companies, since they are argued to be in an interesting situation of overall tensional requirements. At the same time as there is a need for continued entrepreneurship, a more formalised and impersonal management is asked for. It is further suggested that the use of formal management control systems â such as budgeting and reporting systems, performance measurement systems, and project costing systems â involves an exceptional delicate issue for this group of companies and their managers.
The empirical study is based on two âgood examplesâ, Soft Tel and Family Tech. Both these companies are described as medium-sized and growing. They are further defined as entrepreneurial, in the sense of being able and willing to pursue opportunities and to introduce them on the market. Several interviews were made with managers in these two companies, asking for their use of management control systems and motives for using â and not using â them. The empirical material is analysed and interpreted in accordance with a balancing framework, developed in the reference chapter. This framework is based on management conceptions found in corporate entrepreneurship literature, and consists of a number of management control tensions.
An overall conclusion from the study is that it is possible and fruitful to approach the use of management control systems as a balancing between opposing elements, e.g. between formality and informality. It helps us understand how and why management control systems are used. Regarding the companies in question, the study shows that they differ in their managersâ way of using and reasoning about management control systems in relation to planning, decision-making and organisational control. The managers also balance between somewhat different opposing elements. It is suggested that these observations can be understood if considering that the companies are different in respect of (a) their growth situation and (b) how entrepreneurship is approached and organised. The study further shows that tensions are dealt with in various ways; a variety which is reflected in the notions of a dilemma, tradeoff, duality, and a paradox. Lastly, it is suggested that there is little evidence of a special âentrepreneurialâ use of management control systems in the two companies.
On the Importance of Accounting Information for Stock Market Efficiency
Författare: Jiri Novak
Organisation: Uppsala universitet
Disputationsdatum: 8 februari 2008
This thesis contributes to the discussion on the importance of accounting information for stock market efficiency. As any analysis of market efficiency depends on the use of adequate risk proxies, the thesis first investigates the ability of commonly used risk factors to explain the cross-sectional variation of Swedish stock returns. The findings suggest that capturing risk is indeed very complicated, as neither CAPM beta nor size and book-to-market equity ratio are significantly associated with realized monthly returns. The relative bid-ask spread is found to be the strongest of all the analyzed factors; nevertheless it does not seem to be related to momentum in the manner predicted in the conceptual argument presented earlier in the paper.
Second, the thesis documents that simple accounting summary measures, such as earnings and book value of equity, can be used as benchmarks for the identification of mispriced stocks. Contrarian investment strategies (CISs) based on these simple measures earn a substantial value premium of 11-14%. In addition, we find that their effectiveness is compromised by noise that is caused by transitory earnings and accounting conservatism. Controlling for these factors increases the magnitude of the value premium and improves the consistency of the CIS. This suggests that the information reflected in key accounting measures is not fully reflected in stock prices.
Finally, this thesis shows that the structure of accounting information matters too. It documents that the transition from the Swedish GAAP to IFRS in 2005 not only changed the average goodwill charges reported by companies, but also affected valuation of goodwill-intensive companies. This suggests that investors were not able to see through the conservative treatment of goodwill prior to the adoption of IFRS and that they recognized its higher persistence only after being provided with accounting information directly highlighting it.
It is sometimes suggested that the structure of financial reporting âper seâ should not be relevant to the valuation of companies, because the presentation itself does not the affect expected operating performance and because investors and analysts can âsee throughâ and properly discount for various reporting formats. This thesis concludes that, contrary to this proposition, the structure of accounting does matter for equity valuation and that changes in representation do impact on stock prices.
Licentiatavhandlingar
Characteristics of internal control amelioration
Författare: Peter Franck
Organisation: Handelshögskolan vid UmeÄ universitet
Datum: 2009
Revision ur ett revisorsperspektiv: en metodstudie
Författare: Anna-Maria Jansson
Organisation: Mittuniversitetet
Datum: 16 maj 2008
Occupational fraud : auditors’ perceptions of red flags and internal control
Författare: Jesper Fagerberg
Organisation: Linköpings universitet
Datum: 2008
SammanstÀllningen har gjorts utifrÄn tillgÀnglig information i DiVA (det bibliotekssystem som anvÀnds av de flesta universitet och högskolor i Sverige) och Libris (Kungliga bibliotekets databas).
SUGS pÄ Sandhamn
Förra veckan drog MUSICA-gÀnget, som bestÄr av redovisningsforskare frÄn Uppsala och Stockholms universitet, ut i SkÀrgÄrden med ett antal inbjudna gÀster. Tack vare finansiellt stöd frÄn Handelsbankens forskningsstiftelser hade vi fÄtt möjligheten att samla ett drygt 20-tal personer med ett gemensamt intresse att ta del av och diskutera Michael Powers tankar om risk som ett begrepp som blivit allt vanligare de senaste Ären och och de konsekvenser som det fÄr för samhÀllet och de organisationer som verkar dÀri. Arrangemanget visade sig bli mycket lyckat och det strÄlande vÄr- (sommar?) vÀdret gjorde förstÄs sitt till.
Tanken Ă€r att detta evenemang, Stockholm-Uppsala Gröjer Seminars (SUGS), skall bli en vartannat Ă„r Ă„terkommande seminarieserie. Ambitionen Ă€r att bjuda in vĂ€rldsledande forskare inom omrĂ„det redovisning, revision och “governance”. Detta första seminarium gav mersmak. Nu börjar planeringen för 2011 Ă„rs SUGS.
Revisionsakademins uppsatsstipendium
Svenska Revisionsakademin (SRA) beslutade för en tid sedan att tillsammans med FAR SRS ge ut ett uppsatsstipendium till bÀsta uppsats pÄ avancerad nivÄ. Stipendiet Àr pÄ 50.000 kr, vilket förhoppningsvis borde locka ett visst intresse. Syftet med stipendiet Àr dock inte att vÀcka intresse för SRA, Àven om det förstÄs kan vara en positiv bieffekt. Syftet Àr att öka intresset för redovisnings- och revisionsforskning samt att höja kvaliteten pÄ de uppsatser som skrivs inom detta omrÄde.
Genom att ge ut ett uppsatsstipendium Ă€r förhoppningen att fler vĂ€ljer att skriva uppsats inom detta omrĂ„de. Redan idag skriver mĂ„nga uppsats inom detta Ă€mne men, om man fĂ„r vara lite cynisk, de flesta som gör det gör sĂ„ troligen för att positionera sig inför ett framtida jobb inom revisionsbranschen. Det Ă€r inget fel i det. Det skulle emellertid kunna vara sĂ„ att denna drivkraft gör att intresset för att skriva uppsats om externredovisning eller revision Ă€r empiriskt drivet, dvs. att frĂ„gestĂ€llningar söks som antingen antas kunna intressera en framtida arbetsgivare eller ger studenten en kunskap inom ett Ă€mne som kan vara anvĂ€ndbart i det framtida yrkesutövandet. Ă terigen – det Ă€r inget fel i det. En möjlig risk Ă€r emellertid att detta fokus gör att de mer teoretiskt intressanta frĂ„gorna hamnar i skymundan och att detta leder till mindre intressant forskning. För att skriva en master- eller magisteruppsats Ă€r att forska. Enda skillnaden mot “riktig” forskning handlar om studentens/forskarens erfarenhet. Om det hĂ€r som jag beskriver verkligen Ă€r ett problem vet jag inte. Kanske borde jag det men utan en kontrollgrupp Ă€r det svĂ„rt att sĂ€ga nĂ„got bestĂ€mt. Min förhoppning Ă€r emellertid att det hĂ€r uppsatsstipendiet leder till tvĂ„ saker: 1) Studenter som Ă€r mer teoretiskt intresserade fĂ„r upp ögonen för att redovisning och revision kan vara ett intressant Ă€mne att skriva om; samt att 2) de studenter som Ă€ven utan ett stipendium skulle skriva sin uppsats inom detta Ă€mne förstĂ„r att det krĂ€vs en intressant teoretisk frĂ„ga för att skriva en riktigt bra uppsats (och ha en chans att vinna stipendiet).
Tack Handelsbanken!
Sedan den 1 juli Àr jag Äterigen forskare pÄ heltid (eller 75% i alla fall, eftersom det Àr den nedsÀttning av tjÀnst som institutionen beviljar). Detta har möjliggjorts genom att jag fÄtt ett sÄ kallat Wallanderstipendium frÄn Handelsbankens forskningsstiftelser. Det Àr speciellt roligt att fÄ ett Wallanderstipendium eftersom detta inte Àr nÄgot jag kan söka utan nÄgot som beviljas efter att den institution man disputerat vid, i mitt fall Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, nominerar en eller flera personer.
Utöver detta fick det forskningsprojekt som jag Àr delaktig i, Studies In the Consumption of Accounting (SICA), ett generöst bidrag frÄn samma kÀlla. Jag kommer sÄledes inte bara ha möjlighet att forska utan Àven kunna göra detta i en stimulerande miljö av kollegor och vÀnner.
Men inte nog med det. Handelsbankens forskningsstiftelser har Àven beslutat att stödja Stockholm-Uppsala Gröjer Seminars (SUGS). Detta Àr en ny seminarieserie dÀr nÄgon av de mest framstÄende forskarna inom redovisningsomrÄdet kommer att bjudas in till Stockholm/Uppsala för att presentera sin forskning. Seminarieserien Àr uppkallad efter min före detta handledare Jan-Erik Gröjer som tragiskt gick bort förra Äret. Det Àr glÀdjande att se att hans insatser uppmÀrksammas pÄ det hÀr viset.
Livia
Det som följer Ă€r rader jag borde skrivit för lĂ€nge sedan, eller, i alla fall kĂ€nns det som en evighet sedan. Den 28 maj detta Ă„r fick vi nĂ€mligen en dotter. Flickan skall heta Livia, heter Livia, om Ă€n inofficiellt Ă€n sĂ„ lĂ€nge. Faktum Ă€r att vi Ă€nnu inte skickat in de papper som Skatteverket (sic!) krĂ€ver för att “flicka Sjöberg” skall bli Livia Carrington. Men det Ă€r sommar. Och hon har ju sitt personnummer! (Vad mer kan en medborgare i konungariket Sverige begĂ€ra? Kanske Ă€r det inte namnsdag och konfirmation som borde firas utan dagen dĂ„ den nya medborgaren fĂ„r sitt personnummer och den dag hon betalar sin första skattekrona?)
I vilket fall sÄ mÄr medelsvenssonfamiljen Carrington-Sjöberg bra. Det som andra somrar varit semesterveckor har dock detta Är varit inofficiella pappaledighetsveckor. Inget fel i det. TvÀrtom. Men det var lÀnge, allt för lÀnge, sedan jag hade tid att skriva. Och dÄ Àr det inte bara uteblivna bloginlÀgg jag klagar över. Till hösten blir det dock Àndring pÄ detta! Men denna Àndring fÄr bli Àmnet för kommande inlÀgg.
Exekutiv ledamot av Svenska Revisionsakademin
SÄ, jag har fÄtt ett nytt uppdrag. Jag har blivit ombedd (och accepterat) att agera som exekutiv ledamot för Svenska Revisionsakademin (SRA). Vad innebÀr det? Till att börja med bör jag klargöra att jag inte Àr en full medlem av Revisionsakademin. Jag har sÄledes inte röstrÀtt vid akademins tvÄ Ärliga möten. Min roll kan istÀllet beskrivas som akademins VaktmÀstare och VD. Jag kommer att ansvara för SRA:s administration, dvs. dess hemsidor [revisionsakademin.se, nordicaccounting.org], redovisning m.m.; vara aktiv i dess marknadsföring, hÀr spelar hemsidan Äterigen en viktig roll; samt bevaka pÄgÄende forskning inom omrÄdet revision och redovisning för akademins rÀkning.
Det hĂ€r Ă€r nĂ„got jag verkligen ser fram emot dĂ„ (svensk) revisionsforskning och -utbildning Ă€r nĂ„got som ligger mig varmt om hjĂ€rtat. HĂ€rnĂ€st pĂ„ programmet stĂ„r den tredje nationella redovisningkonferensen i Ărebro. Konferensen, som tidigare hĂ„llits i Uppsala (2004) och Linköping (2006) Ă€r initierad av Svenska Revisionsakademin. Flera av akademins ledamöter Ă€r ocksĂ„ engagerade som talare. Fler spĂ€nnande saker vĂ€ntar, bl a ett uppsatsstipendium vilket jag hoppas fĂ„ anledning att Ă„terkomma till lĂ€ngre fram. Continue reading Exekutiv ledamot av Svenska Revisionsakademin →
MythTV
Under tre dagar förra veckan (inte 8 till 5 förstÄs) sÄ tillÀt jag mig lyxen att ta tag i ett projekt jag lÀnge sett fram emot. Dels har jag varit nyfiken pÄ att installera MythTV pÄ en dator. (MythTV kan, kanske lite orÀttvist, beskrivas som en linuxbaserad open source variant av Windows Media Center med fokus pÄ PVR aspekten hos denna produkt.) Dels har jag lÀnge önskat bygga ihop en dator sjÀlv, förmodligen för att jag inte byggde sÄ mycket modeller som barn och dÀrför hade ett behov att uppfylla. Jag bör kanske nÀmna den uppenbara ironin i
detta projekt: jag ser inte pÄ speciellt mycket TV (samt har en hÄrddisk inbyggd i tv:en) och det hade förmodligen varit billigare att köpa en fÀrdigmonterad dator. Syftet med projektet hade dock inget med detta att göra. Jag önskade helt enkelt bygga nÄgot.
Artikel om mig i Balans
HĂ€r följer ett inlĂ€gg jag aldrig trodde jag skulle skriva. NĂ€sta nummer av Balans kommer nĂ€mligen att innehĂ„lla en artikel om min avhandling. Det Ă€r förstĂ„s jĂ€ttekul att min forskning uppmĂ€rksammas pĂ„ det hĂ€r viset …men kanske inte exakt vad jag drömde om som tonĂ„ring.
Ett annat liv
Tiden direkt innan jul och de första arbetsdagarna pÄ det nya Äret har varit extremt undervisningsintensiva. FrÀmst har jag varit engagerad i seminarieverksamhet pÄ de tvÄ stora redovisningskurserna pÄ A- och B-nivÄn. Morgon till kvÀll har det varit en strid ström av studenter som passerat mitt rum för att presentera sina alster. I grund och botten föredrar jag seminarier framför förelÀsningar. Entusiasmen och engagemanget Àr generellt betydligt intensivare i mindre grupper dÀr studenterna dessutom Àr delaktiga och inte enbart passiva Ähörare. Problemet Àr snarast mitt engagemang. NÀr man hör svaret pÄ en viss frÄga för femtonde gÄngen och försöker komma ihÄg om man redan gjort den kommentaren om de obeskattade reserverna dÄ kan det vara svÄrt att se intresserad ut.
PÄ det stora hela Àr denna undervisningsintensiva period dock bara av godo. För det första sÄ har den varit ett utmÀrkt sÀtt för mig för mig att komma in i rutiner och arbetssÀtt hÀr i Uppsala. För det andra sÄ har det fÄtt mig att bli riktigt sugen pÄ forskning igen. Undervisning Àr kul men inte sÄ kul. Förhoppningsvis hinner jag fÄ en del gjort under vÄren men denna termin Àr tuff med nÀra pÄ 200% undervisning och allt pÄ nya kurser. Jag fÄr lÀngta till vÄren dÄ jag dels kommer undervisa pÄ halvfart och dels har hunnit skaffa mig vÀrdefull erfarenhet av de aktuella kurserna. Till alla som frÄgat om saker och ting förÀndras i och med disputationen sÄ Àr svaret ja, det Àr ett annat liv. Men kanske inte som frÄgestÀllarna tÀnkt sig det.
Doktor Ersson!
Den 19:e december disputerade Sofi Erson vid Uppsala universitet. Opponent var Ulf Johansson frÄn MÀlardalens Högskola. EfterÄt var det fest i van der Nootska palatset pÄ Söder i Stockholm.
Doktor Johed!
Den 12:e december disputerade Gustav Johed vid Uppsala universitet. Opponent var David Cooper frÄn University of Alberta School of Business. EfterÄt firades Gustavs framgÄngsrika försvar av avhandlingen pÄ Hambergs Fisk i Uppsala.
Disputation!
Keith Robson gjorde en bra och intressant opposition av min avhandling. Jag tycker ocksÄ att jag gjorde hyfsat ifrÄn mig Àven om jag förstÄs inte hade (bra) svar pÄ alla hans frÄgor. Intressant Àr att det trots noggranna förberedelser inte var mÄnga frÄgor jag hade lyckats förutse. Tydligen Àr detta dock en inte helt ovanlig erfarenhet bland disputanter.
Den efterföljande festen pĂ„ Fakultetsklubben var otroligt lyckad … iaf för mig: jag fick ju en massa presenter och alla berĂ€ttade hur duktig jag var. Jag kan bara hoppas att övriga festdeltagare hade Ă„tminstone en tiondel sĂ„ kul som jag. KvĂ€llen slutade hemma hos Bino vid halv fem tiden dĂ€r ca tio personer inklusive opponent efterfestade.
Datum för disputation
Den 9 november kl. 15.00 i Phillipssalen, hus 3, KrĂ€ftriket, Stockholm försvarar jag min avhandling Framing Audit Failure – four studies on audit quality discomforts.
Keith Robson frÄn Cardiff Business School Àr fakultetens opponent.
Betygskommitéen bestÄr av följande personer:
- Professor Ali Yakhlef, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms Universitet.
- Professor Barabara Czarniawska, Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
- Professor Staffan Furusten, SCORE.
Bröllop i Falun
Den första dagen i september var det (Ă€ntligen skulle Linda-Marie sĂ€ga) dĂ„ dags för bröllop i Falun …eller rĂ€ttare sagt i TorsĂ„ngs kyrka som ligger ungefĂ€r mitt emellan Falun och BorlĂ€nge. SjĂ€lva bröllopet var, som bröllop brukar, tja, vad skall man sĂ€ga? Vackert. Men som underhĂ„llning finns dĂ€r (för bröllop i allmĂ€nhet) en hel del i övrigt att önska. Den efterföljande festen brukar dock kompensera för detta. Och det hĂ€r tillfĂ€llet var inget undantag, snarare tvĂ€rt om. En kort middag (för att vara bröllop), följt av suverĂ€n underhĂ„llning i form av Nisse och Bengt och en fest som slutade med att Magnus underhĂ„ll kvarvarande gĂ€ster vid flygeln bĂ€ddade för en av de bĂ€sta bröllopsfester jag varit pĂ„.
Ăntligen börjar alla bitar falla pĂ„ plats…
Nu har jag (Ă€ntligen) fĂ„tt en opponent “pĂ„ plats” för min disputation. Och Ă€ntligen Ă€r jag nu “pĂ„ plats” pĂ„ feken i Uppsala.
Eller, pĂ„ plats och pĂ„ plats… Datum Ă„terstĂ„r att bestĂ€mma för disputationen och jag har varken fĂ„tt nyckel, rum eller e-postadress Ă€n pĂ„ Ekonomikum. Men det kommer. Hursomhelst…
- Keith Robson frĂ„n Cardiff Business School har accepterat att agera opponent vid min disputation. Professor Robson Ă€r bĂ„de vĂ€lmeriterad och en person med spĂ€nnande idĂ©er vilket bĂ€ddar för ett intressant seminarium. Och…
- Den första juli började jag formellt som Universitetsadjunkt vid företagsekonomiska institutionen pÄ Uppsala universitet. I realiteten hÀnder dock inte mycket pÄ en institution under sommaren. DÀrför kÀnns det mer rÀtt att sÀga att jag började min anstÀllning den 23 augusti dÄ institutionens kick off gick av stapeln. TvÄ mycket trevliga halvdagar, inkl. övernattning (23-24 augusti), pÄ Haga Slott i Enköping var ett utmÀrkt sÀtt att lÀra kÀnna de blivande kollegorna. Det kÀnns lite vemodigt att lÀmna feken i Stockholm men efter de tvÄ första dagarna med min nya institution kÀnns detta vemod lite lÀttare att bÀra.