International Financial Reporting Standards (IFRS) fyller 10 år i Sverige 2015. Detta uppmärksammar jag och mina sex medförfattare[1] i boken IFRS – Dilemman och utmaningar. Boken rapporterar resultaten från olika forskningsprojekt som alla genomförts under det gemensamma paraply som utgörs av ett forskningsprojekt (P2009-0419:1) finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser. Som namnet på boken antyder ligger fokus på de dilemman och utmaningar, som fortfarande ett decennium senare, kvarstår med den nya standarden. På Studentlitteraturs webbplats presenteras boken så här:
I Sverige har införandet av obligatorisk IFRS för noterade företag varit omdiskuterat. I boken IFRS – Dilemman och utmaningar diskuteras skälen till detta, med användning av såväl författarnas egen som andras forskning. En aspekt av IFRS är att det är principbaserat och kräver bedömningar vid upprättande av finansiella rapporter. Detta kan leda till brist på harmonisering och skapa svårigheter för exempelvis revisorer. Å andra sidan skulle det sannolikt vara svårt att införa strikta redovisningsregler globalt. En annan aspekt av IFRS är att det baseras på en syn på ägande och företagsstyrning som skiljer sig från den som utgör grunden för svenskt näringsliv. Detta avspeglar sig exempelvis i användning av verkligt värde inom IFRS, och i den traditionellt svaga tillsynen i Sverige.
Boken är av intresse för alla de som i praktiken påverkats av införandet av IFRS i Sverige (revisorer, redovisare och användare av redovisning), samt för studenter och forskare med intresse för svensk externredovisning.
- Bino Catasús, Gunilla Eklöv Alander och Gustav Johed från Stockholms universitet; Pernilla Lundqvist från KPMG; samt Jan Marton och Emmeli Runesson från Göteborgs universitet. ↩
