Svenska Revisionsakademin (SRA) beslutade för en tid sedan att tillsammans med FAR SRS ge ut ett uppsatsstipendium till bästa uppsats på avancerad nivå. Stipendiet är på 50.000 kr, vilket förhoppningsvis borde locka ett visst intresse. Syftet med stipendiet är dock inte att väcka intresse för SRA, även om det förstås kan vara en positiv bieffekt. Syftet är att öka intresset för redovisnings- och revisionsforskning samt att höja kvaliteten på de uppsatser som skrivs inom detta område.
Genom att ge ut ett uppsatsstipendium är förhoppningen att fler väljer att skriva uppsats inom detta område. Redan idag skriver många uppsats inom detta ämne men, om man får vara lite cynisk, de flesta som gör det gör så troligen för att positionera sig inför ett framtida jobb inom revisionsbranschen. Det är inget fel i det. Det skulle emellertid kunna vara så att denna drivkraft gör att intresset för att skriva uppsats om externredovisning eller revision är empiriskt drivet, dvs. att frågeställningar söks som antingen antas kunna intressera en framtida arbetsgivare eller ger studenten en kunskap inom ett ämne som kan vara användbart i det framtida yrkesutövandet. Återigen – det är inget fel i det. En möjlig risk är emellertid att detta fokus gör att de mer teoretiskt intressanta frågorna hamnar i skymundan och att detta leder till mindre intressant forskning. För att skriva en master- eller magisteruppsats är att forska. Enda skillnaden mot “riktig” forskning handlar om studentens/forskarens erfarenhet. Om det här som jag beskriver verkligen är ett problem vet jag inte. Kanske borde jag det men utan en kontrollgrupp är det svårt att säga något bestämt. Min förhoppning är emellertid att det här uppsatsstipendiet leder till två saker: 1) Studenter som är mer teoretiskt intresserade får upp ögonen för att redovisning och revision kan vara ett intressant ämne att skriva om; samt att 2) de studenter som även utan ett stipendium skulle skriva sin uppsats inom detta ämne förstår att det krävs en intressant teoretisk fråga för att skriva en riktigt bra uppsats (och ha en chans att vinna stipendiet).
Det finns emellertid ett vidare syfte med detta stipendium. På lite längre sikt är nämligen förhoppningen att bättre uppsatser och fler studenter som intresserar sig för detta ämne skall kunna höja kvaliteten (och kvantiteten) på redovisnings- och revisionsforskningen (i snäv bemärkelse) i Sverige. Det råder nämligen en stor brist på lärare och forskare inom detta ämne i landet. Om fler väljer att skriva uppsats inom redovisning och revision och om fler gör detta med målsättningen att skriva den bästa uppsatsen inom detta ämne kanske det kan leda till att några fler personer än i dagsläget ser fördelen med att sikta på en akademisk karriär (eller åtminstone en doktorstitel). Forskning är otroligt kul. Även inom ett på ytan och i populärkultur så “tråkigt” ämne som redovisning och revision. Det krävs emellertid en investering i tid och arbete för att få upp ögonen för detta. En student som gör sitt yttersta för att skriva den bästa uppsatsen inom redovisning och revision måste vara blind för att inte se att forskning om detta ämne är kul, även om hon eller han inte delar åsikten att redovisning och revision som sådant är något som får en jubla.
Om stipendiet
Stipendiater utses genom ett första urval av handledare på institutionerna. Respektive institution kan nominera högst en uppsats. Stipendiet är öppet för ansökan från institutioner inom alla vetenskapliga discipliner. Vinnande uppsats utses av Svenska Revisionsakademins ledamöter. Beslutet kan inte överklagas.
Vid bedömningen av uppsatserna kommer särskild vikt att läggas vid uppsatser som ger ett exceptionellt kunskapsbidrag till ämnet revision alternativt redovisning.
Nomineringar skall göras elektroniskt på adressen stipendium@revisionsakademin.se och vara Svenska Revisionsakademin tillhanda senast den 30 september 2009.
