På en av de kallaste dagarna på mycket länge var det idag dags för årets sommarfest på Sanders dagis. Alla barn från alla avdelningar satt tillsammans och sjöng de olika sånger som respektive avdelning hade förberett. Sanders sång handlade om en båt jag inte kommer ihåg namnet på eller vad den gjorde. Det tycktes inte Sander heller göra eftersom han koncentrerade sig på att klappa händerna emellan sångerna och under sångerna studera alla dessa vuxna människor som kommit till deras gård med kameror av olika slag. Tove var också med. Hon tvingades emellertid till en felparkering för att hinna i tid (inga böter dock).
Överlag en trevlig eftermiddag trots mulen himmel, barnkör och lång glasskö. Det regnade inte, glassen var god och det var kul att träffa alla de föräldrar som man så sakteliga börjar lära känna. Men det är klart, det finns ju lättare sätt att lära känna folk än att träffas två, tre gånger per år (om man nu inte räknar de stressiga minuter på morgon och kväll då barnen lämnas och hämtas).När vi kom hem tog emellertid Sanders krafter slut och efter ett raseriutbrott somnade han sedan han lugnat ner sig på golvet med huvudet mot min mage till “Vårkul med Ru” (för den oinitierade: en Nalle Puh film) . Det är tur att han är ung och mjuk i lederna för den ovanligt höga kudden kan inte ha varit bekväm för hans nacke.
